”Räcker bevisen för att folkhälsoarbetet ska lyckas?”

Historiskt sett kan det vara på sin plats att berätta om kampen mot skörbjugg som inleddes 1601. Kapten James Lancaster påvisade att tre teskedar citronsaft kunde rädda hans sjömän från skörbjugg. Trots detta, tog det ytterligare 200 år innan dagligt intag av C-vitamin introducerades inom flottan.

I dag, 2007, tar det fortfarande tid att genomföra nya metoder. Politiker och tjänstemän kan vara nog så överens om att föräldrastödsmetoden Örebro preventionsprogram, ÖPP (se fotnot nedan, reds anm), ska realiseras på samtliga skolor i en kommun men finns det inte ett uttalat behov så faller projektet redan där. Vad som dessutom krävs är att ÖPP stämmer med de värderingar som mottagaren har (i det här fallet skolledningen men även berörda lärare). Ett annat exempel är en framtagen plan inom ett landsting som syftar till att minska övervikt bland barn och vuxna. Planen var väl utarbetad men bristen på delaktighet, avsaknad av förankring, tydlighet och resurser gjorde att man efter ett år stod still i processen.

Det räcker alltså inte med att en metod är bra utifrån forskningsvärldens perspektiv, användarna måste ha ett behov av, men även tro på metoden. Dessutom krävs att metoden går att anpassa till de lokala förutsättningarna och att resultaten blir synliga, förr eller senare. För att lyckas med det lokala folkhälsoarbetet: Öppna upp, låt alla inblandade aktörer tycka till så tidigt som möjligt i processen så kan problem och farhågor lösas på ett konstruktivt sätt. Resonemanget gäller inte bara folkhälsofrågor utan i all verksamhet. Utbildare inom konflikthantering talar om vikten av att vara rak mot sin/a/ arbetskamrater/partner, ja, alla som man värnar om på ett eller annat sätt. Är man inte rak på ett ödmjukt sätt kan år, ja hela liv gå till spillo.

”Med hänvisning till Statens folkhälsoinstitut: Från nyhet till vardagsnytta, Om implementeringens mödosamma konst.”

Karin Guldbrandsson

Emma Gustavsson, folkhälsosamordnare i Borgholms kommun

Fotnot:ÖPP – Förebyggande program riktat mot föräldrar i syfte att förändra vuxnas attityder och inställningar till ungdomar och alkohol. Programmet består av korta föräldraträffar (15-20 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten under skolår 7-9. Forskningsbaserade argument presenteras som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer alkohol under ungdomsåren.