”Om onödiga omvägar...”

framgår att Dag Sandahl anser att Gud talar genom sina apostlar. Så ledsamt med denna inställning att i stället för att ödmjukt hitta alla svar inom sig, gå till diverse auktoriteter och maktkonstellationer.

Dessutom är det ju allmänt bekant att bibeln i sin nuvarande utformning är präglad av 1000-talets patriarkat - en kvinnoföraktande tid - och därför högst olämplig att leta sakkunskap angående könsrelaterade frågor.

När man läser måste man se bortom vinklingarna, samt tänka efter vad som texten kan ha innehållit men nu är struket... Skulle Dag Sandahl verkligen vilja veta om Gud är emot kvinnliga präster bör han ställa frågan högt och vänta på svar - d.v.s ha en dialog med gudomligheten. Gudomligheten, andligheten och kärleksfullheten, fridfullheten finns ju inom oss som en öppen telefonledning från Himlen.

Jag själv skulle aldrig fråga Gudomligheten om kvinnliga präster eftersom jag har förstått att vi varelser på jorden verkligen är avbilder av Gud - symbiosen mellan maskulin och feminin del och samtidigt så fristående att de kan tilltalas var för sig: Vi har blivit män och kvinnor som möts. I kristendomen har gudsbegreppet inskränkts till ett enbart maskulinum i enlighet med patriarkatets intressen. Kanske måste det gå flera århundraden till innan bönerna återgår till att namnge både Gud Fader och Gud Moder som det var i kristendomens vagga.

Att Dag Sandahl anser att mannen är ledaren i familjen kanske inte är så konstigt eftersom vi har haft ett patriarkaliskt samhälle så länge. Men är det egentligen inte så att man och kvinna i familjen har ett delat ledarskap? Att bägge med sina olika aspekter kompletterar varandra i beslut m.m. I familjer där en av de vuxna propsar på ensidigt ledarskap skulle man enligt detta resonemang ha en mindre lycklig familj - och så är det kanske.

Man kan vidare leka med tanken att kristendomen hade utvecklats under matriarkaliskt styre. Jag tror att iden om synden och därvid straffsystemet med hot om helvetet och påfundet om onda varelser som häxor hade vi sluppit, och även iden att läsa bibeln bokstavligt - eftersom män i allmänhet är mer för dogmer än vad kvinnor är. Men då hade det varit andra dåliga sidor istället, för det är endast när vi kompletterar varandra som en helhet skapas. Just för att både män och kvinnor är präster går nu Svenska kyrkan troligen en bättre framtid till mötes.

Vidare kan man leka med tanken att inga präster skulle behövas - att den kristna gemenskapen hade förebilder men inga ledare i form av prästerskap, som det har varit en gång i tiden. Före kamperna om ledarskapets maktpostition, som under historiens gång har infunnits liksom i alla grupper. Och kanske handlar det just om makt, Dag Sandahl? Ditt motstånd mot prästvigningar av kvinnor, är det en omedveten, medärvd ovilja att släppa ifrån sig makt, kamouflerat av dig till sakfråga?

Solveig Åkesdotter