Annons

”Kulturhuvudstadsprojektet är ett framtidsprojekt”

Insändare • Publicerad 28 november 2007

Kalmar och Kalmarregionen har beslutat att arbeta för att tillsammans bli Europeisk kulturhuvudstad 2014. Vi som representerar styrgruppen för det regionala kulturhuvudstadsprojektet anser att Kalmarregionen har stora möjligheter att utses. Vi menar att de processer som hänger samman med projektet är utomordentligt viktiga för regionens framtida utveckling och tillväxt.

Konsultföretaget Palmer/Rae har på uppdrag av EU utvärderat ett tjugotal europeiska kulturhuvudstäder. I rapporten skriver man bland annat: ”Resultatet av denna studie visar att ECOC-programmet (kulturhuvudstadsprojektet) är ett kraftfullt redskap för kulturell utveckling som fungerar i en storleksordning som erbjuder aldrig tidigare sedda möjligheter att fungera som katalysator för stadsutveckling.”

Annons

Kreativa livsmiljöer  Rapportens slutsatser om att kulturhuvudstadsprojektet kan ge utomordentliga långsiktiga dynamiska effekter för regional utveckling bekräftas av Bergen, kulturhuvudstad år 2000. Där har företagandet ökat, besöksnäringen ökat, flygtrafiken ökar och inflyttningen ökar med cirka 1000 personer om året. Bergen är idag en av Norges mest attraktiva studentstäder och anses av landets medborgare som en intressantare kulturstad än Oslo. Hur man i Bergen bedömer kulturens roll som strategisk utvecklingsfaktor, visas till exempel av att kommunstyrelsens ordförande har särskilt och sammantaget ansvar för finans-, kultur- och näringslivsfrågor.

Stavanger är kulturhuvudstad 2008. Vi har träffat politiker och kommunala chefstjänstemän från bägge kommunerna och representanter för oljebolag, media, flygtrafik och bondekooperation. Dessa framhåller alla följande: För att kunna locka kompetent arbetskraft i framtiden måste vi vara attraktiva kulturregioner. Våra städer måste vara vackra och spännande. Kulturutbudet måste vara rikt och stimulerande. Vi måste erbjuda kreativa livsmiljöer. I just den situationen befinner sig till exempel Oskarshamn idag. Kärnkraftsindustrin behöver de närmaste åren närmare 200 högutbildade ingenjörer, personer som har världen som arbetsmarknad. Varför ska de välja just vår region?

Långsiktig utveckling  Kalmarregionen har en utomordentligt stark kulturidentitet i Glasriket, Ölands skördefest, Kalmar slott, Borgholms slott, Hultsfredsfestivalen med Rock City, designhögskolan i Pukeberg, visfestivalen i Västervik, den unika historiska stadskärnan i Kalmar, regalskeppet Kronan, Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Astrid Lindgren själv vill vi förstås med stolthet lyfta fram som representant för vårt län. Du kan själv göra listan längre.

Idag väljer kreativa människor alltmer att flytta till attraktiva miljöer där de själva skapar arbete. Kreativitet drar till sig ny kreativitet. Kultur och turism hänger ihop. De satsningar som görs av till exempel Holiday Club i länet, bekräftar våra utvecklingsmöjligheter på området. Oavsett kulturhuvudstadsprojektet framstår alltså kultur som ett av våra viktigaste långsiktiga utvecklingsområden. Kulturhuvudstadsprojektet är en möjlighet att ge denna utveckling en kraftfull skjuts framåt och att kraftfullt förstärka vår nationella och internationella identitet.

En möjlig ekonomi  Genomsnittskostnaden för hittillsvarande europeiska kulturhuvudstäder ligger på cirka 300 miljoner kronor. Det är rimligt att utgå från att statens bidrag blir jämförbart med satsningen på Stockholms kulturhuvudstadsår, alltså en tredjedel av totalkostnaden. Inga beslut är fattade, men om vi tänker oss en projektinvestering för vår del på 300 miljoner kronor, där en tredjedel kommer från staten och en tredjedel från EU, fonder och sponsring och 40 miljoner från regionala statliga utvecklingsmedel, så återstår 60 miljoner att fördela på de tolv kommunerna. Denna summa kan delas upp på sju år, under 2009–2015. Utslaget blir det en årlig kostnad på knappt 9 miljoner kronor att fördelas på samtliga kommuner. 9 miljoner kronor motsvarar ungefär kostnaden för en vanlig trafikrondell. Processen går nu vidare med att ta fram underlag för en eventuell ansökan. Beslut förväntas vara tagna i regionförbundet och kommunerna senast april månad 2008.

Ett framtidsprojekt  I en ansökan om att bli europeisk kulturhuvudstad vill vi att basen ska vara den rika kultur vi har i regionen och vi vill berätta hur vi tillsammans tänker utveckla och förfina den. Vi vill att de processer som sätts igång ska bygga på folklighet och bred delaktighet men också innehålla spets och djärva idéer. Ett kulturhuvudstadsprojekt ska naturligtvis omfatta kulturarvet och konstarter som dans, musik, teater och bildkonst, men också till exempel kreativitet i skolan, stadsbyggnad, matkultur och design. Exakt vad projektet slutligen ska innehålla ska invånarna i kommunerna vara med och bestämma. Arbetet med kulturhuvudstadsåret 2014 definierar kulturen som en stark och självklar bas för tillväxt och utveckling i regionen. Det ska få oss som bor här att sträcka på oss och känna stolthet inför vår plats på jorden. Det ska hjälpa oss att möta framtiden med skaparkraft, fantasi, mod och med öppenhet mot resten av världen.

Leif Larsson (c), Vimmerby, ordförande Regionförbundets styrelse

Akko Karlsson (mp), Västervik, vice ordförande Regionförbundet

Eddie Forsman (m), Borgholm, vice ordförande Regionförbundet

Birgitta Elfström (s), Kalmar, kommunalråd

Göran Häggfors (m), Kalmar, oppositionsråd

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons