Insändare: Några tankar om energidebatten

Sverige hade fyra lokaliseringar för kärnkraft; Barsebäck, Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. Barsebäcks två reaktorer togs i drift 1975 och 1977 och ägdes av Sydkraft. Barsebäcks läge i ett mycket tätbefolkat område och en del driftproblem ledde fram till att reaktorerna togs ur drift 1999 och 2005. Här kan man möjligen tala om viss påverkan från staten.

Under slutet av nittiotalet och fram till 2011 förändrades elmarknaden och dess villkor rejält. Jag vill lyfta följande fyra viktiga förändringar:

År 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Elpriserna sattes under konkurrens och vi konsumenter blev kunder som kunde välja elleverantör. Bäst villkor och lägst pris pressade elproducenter och leverantörer.

Under perioden 2000 - 2020 hade Sverige låga elpriser. I elområde 3, där kärnkraften finns, låg priset mellan 12 - 54 öre/kWh på elmarknaden. Medel för perioden var 34 öre/kWh. Kärnkraften fick problem med lönsamheten. Priserna exkluderar andra avgifter och skatter som tillkommer för vanliga konsumenter.

År 2011 inträffade kärnkraftsolyckan i Fukushima. En olycka som påminde oss om Tjernobyl och kärnkraftens ohyggliga risker. Olyckan i Japan ledde till skärpta säkerhetskrav för kärnkraften på många håll i världen och även i Sverige.

Vindkraften producerade 3,5 TWh förnybar el år 2010. Prognoser pekar på att produktionen landar på 50,5 TWh till år 2024 och 87,5 TWh till 2040. Sverige använde totalt 140 TWh el år 2021.

Den rimliga slutsatsen är att höjda säkerhetskrav och låga elpriser försämrade kärnkraftens lönsamhet. Därför beslutade ägarna till kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals att stänga fyra reaktorer av affärsmässiga skäl. Den första stängdes 2013 och den fjärde 2021.

Det hänvisas ibland till att effektskatten sänkte kärnkraften. Effektskatten infördes 1983 och har höjts av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar. Den togs bort 2018 och var då 7,75 öre/kWh. Idag är sex kärnreaktorer i drift i vårt land.

Framtidens elproduktion

År 2021 producerades 166 TWh el i Sverige. Vi använde 140 TWh inom landet och resten exporterades och snittpriset i elområde 3 var 67 öre/kWh. Av produktionen kom 42,5 % från vattenkraft, 30,7% från kärnkraft, 17,2% från vind & sol samt 9,6 % från kraftvärme (skogsindustrin och fjärrvärme).

Elbehovet i Sverige spås öka rejält de kommande åren. För att klara en ökad elektrifiering behöver vi använda elen mer effektivt, förstärka elnätet inom landet och bygga mer produktion som inte släpper ut koldioxid. Och det måste gå fortare att få tillstånd för såväl ny elproduktion som nya kablar.

Framtidens elsystem baseras på först och främst vatten, vind, biobränsle och sol men även kärnkraften är viktig för ett stabilt elsystem.

Staffan Larsson (C)