Insändare: Folkhögskolan – för folkets skull
Det är inte första gången folkhögskolan tas upp i politiken som något vi inte längre behöver, utan frågan har vid upprepade tillfällen drivits sedan hösten 2020. Vad är den underliggande anledningen till att folkhögskolan som utbildningsalternativ ifrågasätts gång efter annan? Ifrågasättandet av en gymnasial utbildningsform, som pedagogiskt funkar fint för människor som ofta är individualister med eget tänk, börjar ta formen av en fördold häxjakt. Ungefär lika lömskt som med grodorna som gradvis kokas ihjäl för att de inte märker av när det hettar till. Anser riksdagspartiet att det är hotfullt att folkhögskolan ger förutsättningar för människor att vara fritt tänkande individer?
Riksdagspartiet vill helt enkelt att folkhögskolans utbildningar förs över till de kommunala skolverksamheterna, och på så vis görs den offentliga makten större och den individuella fria viljan mindre. Sverige driver idag, liksom Tyskland, skolplikt vilket innebär skyldighet att gå i skola för att bli undervisad. De flesta andra länder väljer istället läroplikt, vilket betyder skyldighet till fortbildning oavsett i vilket forum utbildningen sker. Folkhögskolan spelar en viktig roll för demokratin (demos = folk och kratos = styre som tillsammans betyder just demokrati) tack vare formen för den pedagogik som råder. Samhället består bland annat av individer med diagnoser, kreativa talanger, visionärer och entreprenörer som har rätt, nej just det, skyldighet, att utbilda sig. Framförallt i ett land som bedriver skolplikt, är det särskilt viktigt med den form av pedagogik som folkhögskolorna tillhandahåller för mångfaldens skull, då alla inte är stöpta i samma form. Ska då folkhögskolorna, som är en viktigt del av den grund som skapar förutsättningarna för god utbildning, tas bort?
Minns ni Ellen Keys (1848-1926) visioner kring pedagogik, som bygger på individers naturliga olikheter; “alla äpplen faller inte från träden samtidigt”. Hon var förespråkare för individens frihet att utvecklas. Folkhögskolorna tar ett socialt ansvar för kollektivet och skapar möjligheter för individualisterna att utvecklas enligt sin egen potential. Vilket också är grunden för till exempel Montessoripedagogiken.
Om de underliggande motiven för förslagen som hotar folkhögskolornas existensberättigande är att det behövs fler som arbetar, istället för utbildar sig, finns det anledning att ta med fler perspektiv. För att nämna ett exempel: de som bor och verkar i Sverige, men som utbildat sig utomlands och vars utbildning inte är giltigt för yrkesutövande i Sverige. Det kan till exempel röra sig om utbildning som förskaffas och praktiseras i USA och inte är enligt våra byråkratiska bestämmelser på utbildning. Det kan leda till att så kallade “hemvändare” behöver göra om utbildningen för att ha möjlighet att vara verksamma i Sverige.
Folkhögskolan spelar en viktig roll för mångfalden i vårt demokratiska samhälle, för tänk om respekten mellan folket och makten försvinner, folkviljan styrs av den politiska viljan och mångfalden inte handlar om olika individers samma förutsättningar längre, var placerar vi Sverige på kartan då?
Med vision om fred och frihet.
Sigrún Yngvadóttir, Näringsidkare och deltagare på Ölands folkhögskola