Fakta om svensk turism
Turistsiffrorna dalar på Öland stod det att läsa i Ölandsbladet i lördags.
Att ifrågasätta det omdömet har jag varken anledning eller kompetens till. Det bygger på en omfattande statistik från de lokala aktörerna, företag såväl som kommuner, som har förts samman och bearbetats av konsultföretaget Resurs (för resor och turism i Norden AB).
Å andra sidan är de magra resultaten av denna forskning begränsade till den befintliga marknaden och ger knappast underlag för en uppföljare om framtiden för Ölandsturismen.
Jonas Ewing har redan berört problemet i insändaren Ideologisk turistkris på Öland? i bladet av den 11 oktober. Men även där saknar jag utblicken på den närmaste kontexten läget i Småland och Kalmar län som ju också berör oss, såväl som i hela landet. Jag söker mig alltså till andra källor.
VAD ÄR TURISM
Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip alla aktiviteter och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet.
Det är den som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta ska ställas mot traditionella definitioner av olika sektorer, näringar eller branscher. Den traditionella definitionen av exempelvis flygbranschen utgår från vad aktörerna inom branschen producerar. En övervägande del av luftfartens aktiviteter uppkommer dock som ett resultat av turism. Att det bara är 88 procent beror på att resterande 12 procent är ett resultat av frakthantering, teknisk service med mera. An samma orsak är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktiviteter som utgör en del av av turismen eftersom resterande konsumtion, framfört allt på restauranger, görs av lokalbefolkningen och därmed per definition inte är turism.
Texten är hämtad från inledningen till Peter Terpstras 71-sidiga publikation Fakta om svensk turism 2010 som utgavs av Tillväxtverket, Stockholm, i juni 2011.
VAD ÄR
TILLVÄXTVERKET
Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap.
Tillväxtverket är också ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och har till uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling och effekter på näringslivet i Sverige.
Den globala konjunkturen fortsatte att stärkas under 2010 och därmed även resandet, skriver Terpstra vidare. I Sverige ökade turismens totala omsättning med 3,2 procent till nästan 255 miljarder kronor. Både sysselsättningen och exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, fortsatte att öka och bidrog därmed till att skapa tillväxt i Sverige.
EN NY BASNÄRING
Av den ökade omsättningen till nästan 255 miljarder kronor svarade svenska fritidsresenärer för nästan 50 procent, svenska affärsresenärer för cirka 17 procent och resenärer från utlandet för drygt 34 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 1,7 procent till drygt 87 miljarder kronor under 2010, vilket var drygt 50 procent mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit med 31 300 nya arbeten sedan 2000.
Den gängse bilden av konkurrenskraft som något som i första hand skapas i företagen måste när det gäller turismen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktions-kraft som i samspel med företagen är den avgörande faktorn för framgång.
Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, infrastruktur etcetera, som skapar attraktionskraften.
När det gäller den befarade minskningen av antalet gästnätter på Öland på våra hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL (= förmedlade privata stugor och lägenheter) och campingplatser vilket är det traditionella sättet att mäta volymen som också Tillväxtverket använder i sin statitistik så redovisar det liknande tendenser även för regionerna Skåne, Halland och Kalmar. Skåne minskade från 2009 till 2010 med 1,1 procent (övernattning från utlandet 5,1 procent), Halland 0,9 resp.
7,3 procent, medan Kalmar toppade tappet med 7,6 och övernattningar från utlandet med 11,1 procent.
VINNARNA ÄR STORSTADSREGIONERNA
Det gäller i synnerhet de utländska volymerna där Stockholm med drygt 3,3 miljoner gästnätter var störst. De tre storstadsregionerna tillsammans svarade för nästan 53 procent av alla utländska övernattningar vilket troligen kan förklaras med den höga andelen besöksmål de har på kulturområdet.
När det gäller Moderna museet i Stockholm, som hade 562 916 besökare år 2009, angav enligt Statens Kulturråd 75 procent av de utländska besökarna samlingarna som avgörande.
Eftersom det är ett område som ligger mig varmast om hjärtat, ska jag återkomma med en närmare granskning av vilken betydelse den egna kulturen och museerna kan ha för våra sjunkande siffror.
Jag vill slutligen rekommendera den citerade undersökningen från Tillväxtverket som kan beställas på www.tillvaxtverket.se /publikationer (Info 0322,ISBN:978-91-86341-92-3) för inköp på bibliotek,redaktioner och berörda myndigheter.
Begreppsbildningen är, står det i inledningen, en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsutveckling. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistikbaserad information om definitioner och begreppsbildningen inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen.
Erich Schwandt