En Ölandskommun klarar strukturella utmaningar
Alla kommuner i Sverige har samma uppdrag och ansvar. Även om pengarna ska räcka till fler medborgare i större kommuner, så är det lättare för dem att klara uppdrag och ansvar. Man kan med en större pengapåse också göra mer. Kostnaden för t.ex. en simhall, ett kulturhus eller en konstgräsplan fördelas på fler skattebetalare. Riktade statsbidrag tillfaller kommuner efter storlek. Medan de räcker till en halv specialisttjänst i Borgholm eller Mörbylånga täcker Kalmar täcker sitt behov med ett par heltidstjänster och får pengar över. Bonusar för t.ex. beviljade bygglov gynnar kommuner med stor handläggarkapacitet. Med en större budget kan rationellare investeringar göras och tillräcklig kapacitet byggas på en gång. Det sparar pengar och ger bättre välfärd, mot att ständigt bygga till när ekonomin tillåter.
Detta är fakta i dag. Inför framtiden avslöjar andra fakta stora utmaningar.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beräknar att befolkningen i våra kommuner växer men att skatteunderlaget faktiskt minskar per invånare. Anledningen är att vi blir fler barn och äldre medan antalet som arbetar blir färre. Andelen invånare över 80 år ökar med 40 % de kommande 10 åren. När allt färre arbetar och behoven av skola, vård och omsorg ökar, leder det till både lägre intäkter och större kostnader. Bilden får också stöd i studier b.la. Arbetsförmedlingen och av Uppsala universitet. SKL beräknar att kommunerna behöver öka sina investeringar med 25 % de kommande fem åren.
Våra kommunala tjänstemän målar upp bilder av framtiden med svåra utmaningar i form av kompetens- och arbetskraftsbrist, ökad stress att klara uppgifter, alltfler krav och lagar att leva upp till, risker för sämre/ojämn kvalitet och viten p.g.a. ej verkställda beslut, försämrad medborgardialog, försämrad miljö och hälsa m.m. Listan kan göras väldigt lång.
Framtiden kommer att ställa stora krav på kommunala effektiviseringar. Därför har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté, Kommunutredningen. I direktivet slås fast att små kommuner har stora utmaningar med åldrande befolkning, urbanisering, förändrad näringslivsstruktur, klimatförändringar, mer kritik från myndigheter, dålig kvalitet på kommunala tjänster och att rättssäkerheten brister. Många kommuner klarar inte att uppfylla lagen och saknar ”en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter”.
Nej-sidan blundar för fakta men vill samverka. Samverkan är dock inte enkel, kräver tid och pengar och är inte detsamma som att styra verksamheten. Studier avslöjar att kommuner med en långtgående samverkan i praktiken får begränsat självstyre och förtroendevalda från andra kommuner får majoritet i frågor som rör den egna kommunen. Ett fåtal ledande politiker och tjänstemän får inflytande i samverkansorganen. Insynen blir sämre och ansvaret otydligt och oklart. Samverkan löser inte heller kommunernas strukturella utmaningar, konstaterar forskare vid Lunds universitet.
Eftersom båda Ölandskommunerna har samma utmaningar och möjligheter är det slöseri med skattemedel att lägga dem på samverkansstrukturer. Vi ska satsa på en ny och bättre kommunstruktur, som ger bättre kapacitet, större kompetens och mer kraft att möta framtiden.
Nej till Öland försöker frysa utvecklingen. Vi möter framtiden med att rösta JA till Ölands kommun!
Eva-Lena Israelsson (S)
Matilda Wärenfalk (S)
Carina Adolfsson Elgestam (S)
Per-Olof Johansson (S)
Håkan Lindqvist (S)
Anna-Kajsa Arnesson (C)
Roger Gustavsson (C)
Johan Åhlund (C)
Felix Everbrand (C)
Per-Olov Johansson (C)
Emmy Ahlstedt (C)
Sebastian Hallén (L)
Johan Gustafsson (L)
Marwin Johansson (KD)
Eric Dicksson (KD)
Carl Malgerud (M)
Henrik Yngvesson (M)
Marcel van Luijn (M)
Lenamarie Wikström (M)
Anders Nyholm (M)
Anne Oskarsson (SD)
Lars Lindqvist (SD)
