”Dubbdäcken förstör vägarna”

Det är en ren fröjd att nu köra bil på den nybelagda väg 136 mellan Färjestaden och Borgholm – det var ju så här det skulle vara. Så tyst och mjukt det går! Men hur länge kommer den fina vägbeläggningen att hålla innan den åter är nersliten och full av djupa spår som dubbdäcken slitit upp?

Om alla bilister lät bli dubbdäck skull förmodligen vägbanan hålla tre-fyra år längre, oss alla till glädje. Ett hårt prövat vägverk gick nyligen ut med detta budskap – en vädjan till bilisterna om att byta till friktionsdäck. Jag har själv inte kört med dubbdäck på 15 år. Man lär sig att anpassa farten efter ett annat tänkande, med bättre framförhållning och beredskap, och framför allt att hålla längre avstånd till bilen framför. Man får helt enkelt vara försiktigare, och ibland ta lite mer tid på sig när man kör.

I Tyskland och delar av vägnätet i Schweiz är dubbdäck förbjudna. I Norge har Oslo och Trondheim infört avgifter för användning av dubbdäck, på grund av försämrad luftkvalitet. Man betalar också 250 kronor per däck till alla som byter in sina gamla dubbdäck mot nya friktionsdäck. En enkät som gjordes bland bilister som bytt till friktionsdäck visade att 75 procent hade goda eller mycket goda erfarenheter av bytet. Bara fem procent var helt negativa. Sverige kommer aldrig att ha råd att hålla en hög standard på vägarna om de ständigt körs sönder av dubbdäck. Vi lever i Kalmar län också i ett ”saltdistrikt” och har således både pest och kolera – salt och dubbdäck – samtidigt. Motvilligt får vi kanske dras med koleran och acceptera vägsalt. Dubbdäck inbjuder till falsk säkerhetskänsla – och att man kör för fort. Dessutom är moderna dubbfria däck bättre än tidigare, med kortare bromssträckor som resultat.

En intressant rapport om dubbdäckens användning internationellt heter ”Dubbdäck – regler och erfarenheter från utlandet” och är framtagen av konsultföretaget Koucky och Partners AB på uppdrag av Vägverket. Den finns på nätet.

Thorsten Jansson, Färjestaden