Behöver vi mer vindkraft?

Stora Alvaret pekades nyligen ut av Energimyndigheten som riksintresse för vindkraft. Världsarvets status på södra Öland hotas nu av dessa vindkraftsplaner. Trots detta reagerar inte Mörbylånga kommun utan går vidare med vindkraftsplanerna vid Albrunna.

Elkonsumenterna och skattebetalarna bistår vindkraftsägarna med stora ekonomiska subventioner varje år för att skapa incitament för en fortsatt utbyggnad av vindkraften. Men finns det ett behov av mer vindkraft?

Jag ställer mig mycket tveksam till denna utbyggnad av flera skäl. Anledningen till dessa enorma subventioner för vindkraften är förväntade klimatförändringar och önskan att minska koldioxidutsläppen. Sveriges elproduktion är dock mer eller mindre redan fossilfri idag. Under 2012 producerades endast 1 TWh vid ett fossileldat reservkraftverk av totalt 160 TWh. Det handlar om reservkraftverk som startas upp under mycket kalla vinterdagar med hög elförbrukning då bidraget från vindkraft är minimalt. En situation som vi endast kan komma ifrån genom ökad kapacitet i baskraft, som vattenkraft eller kärnkraft.  Klimatförändringarna ifrågasätts dessutom från fler och fler forskare som menar att vi inte haft någon global uppvärmning under de senaste 15 åren trots att vi haft en stigande koldioxidhalt i atmosfären. Flera forskare menar dessutom att koldioxidens ”växthuseffekt” avklingar starkt vid dagens nivåer och att de klimatmodeller som använts varit tvivelaktiga.

Företagen som bygger vindkraftsparker använder ofta koldioxid som alibi för sina satsningar. Ett exempel på detta är EON som bygger en havsbaserad vindkraftspark utanför Kårehamn på Öland. I sin information skriver EON följande.

”Vidare kan varje enskilt verks produktion ersätta fossil energi på andra håll i Europa och därmed sänka utsläppen årligen med 6000 ton.”

Det EON skriver är att svenska elkonsumenter och skattebetalare skall subventionera denna elproduktion med enorma summor genom bland annat elcertifikat för att sedan EON skall kunna sälja elenergin till Europa, bland annat till Tyskland som nu håller på att avveckla sin kärnkraft.

Under 2012 produce-

rades 160 TWh elenergi i Sverige och vi förbrukade samtidigt 141 TWh, vilket innebär att vi exporterade 19 TWh av den producerade elenergin. Vindkraften stod för ca 7 TWh av elproduktionen. Finns det verkligen behov av att bygga ut vindkraften mer i denna situation? Vindkraften som dessutom förfular vårt öppna landskap.

När det gäller vindkraft så subventioneras den med så mycket som ca 55 öre/KWh under vissa förutsättningar. Något som snedvrider konkurrensen mellan de olika energislagen på ett mycket ofördelaktigt sätt. De flesta känner till elcertifikaten som idag ger en subvention på ca 20 öre/KWh för vindkraftverksägarna. Elcertifikaten betalas av alla elkonsumenter via elräkningen men den specificeras aldrig på elräkningen.

Utöver detta har vindkraftverken en extremt låg fastighetsskatt i förhållande till kärnkraftverk och vattenkraftverk. När man räknar om fastighetsskatten till öre/kwh för de olika energislagen förstår man konsekvenserna av detta. För vattenkraft motsvarar den idag 8-9 öre/KWh, för kärnkraft ca 5,5 öre/KWh och för vindkraft ca 0,5 öre/KWh. En enorm subvention för vindkraftproducenterna.

Det finns dessutom ännu en subvention som utnyttjas allt mer. I Energiskattelagen finns en paragraf som säger att den som inte yrkesmässigt producerar elkraft vid vindkraftverk är befriad från energiskatt. Denna paragraf har prövats av Skatteverket och en praxis har skapats som innebär att kommuner, landsting, regioner, fastighetsföreningar och tjänsteföretag nu investerar i vindkraftverk för att undvika energiskatten på 29,3 öre/KWh. Region Skåne tog nyligen beslut på att investera i 10 vindkraftverk. Kalmar kommun har också tagit beslut på att investera i två vindkraftverk. I dessa fall får man då subventioner på ca 55 öre/KWh. Vilket innebär att elkonsumenter och skattebetalare istället får stå för notan i slutändan. Det innebär att det byggs nya vindkraftsparker för att man skall kunna utnyttja dessa subventioner men att den producerade vindkraftselen exporteras till våra grannländer för halva verkliga kostnaden.

Det vanligaste vindkraftverket på 2 MW subventioneras i de värsta fallen med ca 2,9 miljoner kronor/år eller ca 8000 kronor/dag. Tänk på detta när du passerar ett vindkraftverk och fråga dig om det är rimligt och nödvändigt.

Enligt min uppfattning är det ett ohållbart system med elcertifikat och skattesubventioner som leder till tokiga och oekonomiska vindkraftsprojekt som dessutom förstör vår natur och livsmiljö.

Thoralf Alfsson (SD)

Ledamot av Skatteutskotteti riksdagen