Kolugn eller helt pippi?
Den står och blänger rofyllt, helt bekymmerslöst. Den verkar inte bry sig om så mycket alls. Låter tiden gå och hyllar på något sätt lugnet. Kossan. Ingen utrotingshotas art, men ett utrotningshotat kynne?
Den står där stadigt på jorden. Kon. När den lägger sig ned springer vi mellan våra livsviktiga möten. När vi öser i oss en latté och en pölse från korvmojjen låter den maten transporteras genom åtta olika magar. När den trycker ur sig sina komockor rakt ut på ängen så transporteras våran skit från toa till avlopp till en massa andra instanser innan vi använder den till våra ängar - det vill säga rabatterna.
MULTI-SUPERDUPER-KOMPETENS
Stressen i dagens samhälle är en farsot kan man tycka ibland. Och kanske ska vi sluta jämföra vår tillblivelse med den photoshopade viktighet som blir till när folk fått publicitet i allsköns olika medier - där rampljuset står mellan raderna som livets självklara mening. Kanske ska vi snegla mer på ängen istället. Glo tillbaka på korna som står där förundrade. Inte har sett alla krav från vår värld. Inte anser sig behöva vara multi-superduper-kompetenta.
Bara ligga där och lukta på blommorna. De som kommer att frodas eftersom de skiter rakt ut på marken. Gödslar utan att bära omkring sin skit kring halva kungariket och sedan tillbaka.
Det är kanske inte så dumt. Dummare är kanske att spana på de uppenbart grupptrycksmässiga fåglarna som följer minsta lilla nyck. Flyger sin kos mitt i natten, avbryter allt de byggt upp och lämnar vind för våg till nästa äventyr.
...denna syn har väl kanske ändå gått i repris gång på gång från spegelbilden.
MAGNUS ANDERBERG