Alexander Jensen: ”Konsten att klara två julbord i rad”
Först kändes det helt galet. Hur skulle jag klara detta med hälsan i behåll?
Det finns många fällor att hamna i när man möts av ett välfyllt julbord. Den klassiska är att undvika mat under hela dagen i förhoppning om att kunna äta mer under julbordet. Det fungerar inte alls, då blir du mätt redan efter sillen.
Frestelsen blir också stor att prova alla uppdukade rätter och det brukar vara många. Följden blir då att tallrikarna lätt blir övermäktiga i både antal och volym. Risken var stor att jag skulle bli så där äckligt sprängmätt två kvällar i rad. Inga snapsar i världen hade hjälpt mig från att drabbas av permanent matkoma.
För att klara denna delikata utmaning krävdes en vältänkt och välarbetad taktik. Jag skulle variera utbudet. Första kvällen skulle jag koncentrera mig på den kalla maten och andra kvällen var planen att fokusera på den varma maten. Dessutom skulle jag bara ta det som jag tyckte mest om. Smart va?
Det innebar att jag i princip kunde njuta av två olika julbord de här två kvällarna och jag skulle inte tröttna på maten redan efter första kvällen.
När vi anlände till restaurangen och blev visade till julbordet förstod jag att min taktik skulle bli svår att hålla. Allt var i princip tillagat från grunden, till och med prinskorven. Läckra sillinläggningar trängdes med flera varianter av tillagade laxar, ålar, skaldjurssallader. På andra sidan bordet fanns lika många varianter av kallskuret kött. Bakom mig var behållarna fulla av varma rätter.
Det började bra, jag avstod några sillinläggningar men därefter tappade jag helt behärskningen. Tallriken fylldes snabbt av de läckra fisk- och skaldjursrätterna. Det var blandade känslor när jag hade ätit upp tallriken. Maten var riktigt god men jag var redan mätt.
Därför nöjde jag mig med det och avslutade julbordet med lite dessert. Resten kunde jag smaka på nästa kväll. Nej, jag skojar bara. Så förnuftig var jag inte. Istället tog jag en runda med kallskuret kött och kunde inte heller motstå att smaka på de små fina kroppkakorna. Sedan var jag så där äckligt sprängmätt.
Dagen efter var jag av naturliga skäl inte jättesugen på julbord. Jag kände mig ganska däven men man tackar inte nej till julbord. Aptiten kom tillbaka när jag återigen fick se det fina julbordet. Jag började faktiskt med den varma maten och blev lagom mätt.
Men kvällen slutade med att jag blev sprängmätt igen. Jag gjorde misstaget att smaka på några favoriter från kvällen innan. Taktiken föll pladask, frestelsen var för god och för stor.
Jag blev precis bjuden till ett nytt julbord i helgen, på samma restaurang. Jag skulle kunna intala mig själv att det blir annorlunda, men det är nog ingen idé.
