Gryning
På vintern kommer gryningen inte förrän en bra bit in på dygnet. Sommartid får vi gå upp tidigt tidigt för att få vara med om den alldeles speciella känslan då solen är på väg att stiga upp över horisonten. En sommarmorgon på östra Öland har tiden gått över midnatt med bara några timmar. För den som vill fira gryning gäller det att vara morgontidig.
För visst vore det väl fint att ”fira gryning” på samma sätt som att ”fira skymning”. Kanske till och med finare! Att få vara med och att få fira den gryende dagen, den tid på dygnet då vi får vara med om att ljuset återvänder efter några mörka timmar. Korta eller långa timmar, helt beroende på vad som har hänt, när det har hänt.
Dygnets mörka timmar kan vi förbereda oss för. Timmar då vi får vila. Timmar då vi får återhämta oss från det som dagen innebar.
Och så finns det hjältar bland oss som arbetar under de mörka timmarna för att vi andra skall kunna få den omsorg som vi behöver. De möter gryningen oftare, de ser ljuset återvända och vet att det innebär vila för dem.
””Som hela kroppen får sitt ljus av ögat, låt vart jordiskt nu och varje dag vi får av dig bli genomströmmad av ditt liv.” (A Frostensson)”
Livets mörka timmar kan komma oväntat, hastigt, utan tid till förberedelse. En dag inträffar det där som försätter oss i chock. För någon kan det vara förlusten av en familjemedlem eller en nära vän. För någon annan är det sjukdomen som gör att livet får en helt annan vändning. Arbetslöshet. Avskildhet. Ensamhet.
Men gryningen kommer. Den mörka natten kan vara kort eller långt. Precis som under årets växlingar.
Gryningen kommer, när solen långsamt höjer sig över horisonten. Och när en medmänniska gör att ljuset kan ta plats och skingra mörkret inombords.
Kanske är du den medmänniskan.
