Borgholm blomstrar - gräsytor blir till ängar

Varför kortklippta, pedantiskt skötta gräsmattor när naturen mår bättre av motsatsen?

Forskning på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, visar att det finns stora vinster med att låta gräsklipparen stå.

– Det går åt mindre energi och mångfalden av växter och djur ökar. Om gräsmattan får växa ostört under en längre tid börjar arter som vitklöver, kärringtand, humlelusern och brunört att trivas. Många blommor gynnar i sin tur andra arter såsom pollinerande och fröätande insekter, säger Jörgen Wissman, Centrum för biologisk mångfald vid SLU, i en intervju i tidskriften Stadsbyggnad.

SLU har också tittat på varför det är ”självklart” för de flesta att gräsmattor i trädgårdar och parker ska vara välklippta.

– På 1800-talet, innan alla egnahemsägare hade en egen gräsklippare, så var kortklippta gräsmattor något exklusivt – ett sätt att visa att man hade råd att sköta sin trädgård. Det är troligen bakgrunden till att den vanligaste grönytan i både privata och offentliga miljöer är en nästintill perfekt kortklippt gräsmatta.

SLU har i ett projekt låtit stora ytor av gräsmattorna på Ultuna bli till ängar och denna gröna trend har fått fäste runt om i landet. Städer som Växjö, Helsingborg och Nybro ligger i framkant och Borgholm slår nu följe.

På sex utvalda platser i såväl tätort som landsbygd där kommunen tidigare klippt så fort det enligt gängse normer sett ovårdat ut ska gräset få växa för att bli till äng.

– Vi vill hjälpa den biologiska mångfalden, vi vill spara miljön genom mindre utsläpp, vi vill hjälpa djuren att få foder - det är tre bra argument för att inte klippa på några få platser, säger Stefan Andersson Junkka, ”pappa” till ängsprojektet.

Delar av gång- och cykelvägen mellan Köpingsvik och Borgholm är ett paradexempel, där det vanligtvis brukar vara kortklippt (nåja) gräs efter kanterna syns just nu smärre hav av högt dito samt midsommarblomster.

–  Men tanken är att det på dessa platser ska se lite ordnat ut ändå, sådana här saker kan göras på ett vacker sätt. Och de som klipper tycker att det här är jättespännande.

Mejeriviken är den största enskilda platsen i sammanhanget.

– Där gick slåttern i veckan, vi fick ta den lite tidigare eftersom marknaden kommer. Eventuellt kan de bli en slåtter till där, berättar Stefan Andersson Junkka och betonar att det ”inte är meningen att sluta klippa centralt inne i tätorterna”.

– De centrala parkerna, våra pärlor, ska klippas. Och detsamma gäller runt skolor, förskolor, lekplatser och omsorgerna, räknar han upp.

Samtidigt stramas andra bitar åt.

– Det kan man säga - vi behöver reda ut ansvarsförhållanden, bland annat runt sommarstugeområden. Platser där kommunen klippt, fast vi egentligen inte ska göra det, det har bara blivit så ändå, säger kommunens ekonomi- och fastighetschef Lars-Gunnar Fagerberg.

De områden som berörs kommer att få information om saken.

– Sedan kan man komma överens att någon ny sköter dessa ytor eller att kommunen ska göra det.

Bidrag ska sökas från Boverket inom ramen för ”Grönare städer” och Stefan Andersson - Junkka slår ifrån sig klagomål som ”detta gör kommunen enbart för att spara pengar”.

– Jag har inte ens räknat på det och jag tror inte att det finns så mycket vinst att göra, man måste ändå åka dit för att snygga till runt kanter och göra gångstigar. Så den anledningen hävdar vi inte överhuvudtaget.