Full fart på marknaden för fritidshus på paradiset Öland

ÖLAND

Sommaren står i sitt fagraste flor – eller blötaste plask, och sommarfolket flockas på ön. Intresset för att hitta den alldeles egna biten av ön – ett torp, sommarstuga eller pörte, torde vara i topp och mäklarna överlupna med arbete. Och prisnivån på stadigt uppåtgående. Eller...

Jodå, ni som går i försäljningstankar behöver inte vara särskilt ängsliga över en möjlig kollaps på marknaden. De senaste 12 månaderna har priserna på fritidshus stigit åtta procent (hela riket). Visserligen har regeringens förslag om att införa en 25-procentig reavinstskatt (sänkt från ursprungsförslaget 30 procent) vid årsskiftet fått lite mer fart på utbudet. Men det har ingalunda inneburit ett prisras på marknaden för fritidshus.

– Nej, fritidshusmarknaden är lite annorlunda än den vanliga villamarknaden, säger Claudia Wörmann, utredare på Mäklarsamfundet.

– Ett fritidshus går ofta i arv genom generationerna. Många resonerar i stil med ”det här ska barnen eller barnbarnen få”. Och då blir det inte några massförsäljningar.

Men säljs och köps sommarstugor görs det förstås ändå. Störst snurr är det i de hetare områdena. Och vilka är då det?

– Det är de gamla vanliga.

Ja??

– Ja, alltså Stockholms skärgård, Västkusten, Öland och Gotland.

10 000 STUGOR

Här på ön talar många inom turistbranschen (och har i evigheter talat om) att iförlänga säsongeni. Men slikt tal blir lite fånigt om man kastar blickarna norröver där den omtalade isäsongeni faktiskt sträcker sig över större delen av året.

– Ta Jämtland och Åre som exempel. Där har turistbranschen en fantastisk skidsäsong att jobba med, men även en väldigt fin sommarsäsong med fjällvandringar, fiske...you name it.

Detta fenomen avspeglar sig givetvis i reda kronor och ören. Enligt Claudia Wörmann, som just publicerat en rapport under det fyndiga namnet ”Högtryck i fjällen”, ligger också Jämtlands län klar etta i statistiken som avspeglar boendeintäkter på stugor, vandrarhem och campingplatser. Dessutom är prisbilden milt sagt hög, åtminstone för medelinkomsttagaren, på stugorna i de fjäll som inte ligger alltför långt bort från 08-området och Norge. Öland är nu inget skidparadis, men sommar det har vi. Och mängder med campingplatser och stugor avsedda för denna säsong – förlängd eller inte. Antalet sommarstugor lär ligga någonstans nära 10 000-strecket på ön. Och det är givetvis en ansenlig mängd.

MÖRBYLÅNGA UPPÅT

Hur ser då prisbilden ut här på ön? Claudia Wörmann kan servera färsk statistik för de båda ö-kommunerna.

– Om vi tittar på perioden april–juni i år så såldes det 24 objekt i Borgholm till ett snittpris av 1 119 000 kronor. För Mörbylånga är motsvarande siffra 22 objekt med ett något lägre snittpris, 933 000 kronor.

I länet är Öland fortfarande obestridligt den primära sommarkommunen med allt vad det innebär, bland annat i form av stigande stugpriser. Och Borgholm är fortfarande nummer ett på Öland... Snittpriset på ett fritidshus i i länet är för övrigt 861 000 kronor.

– Men Mörbylånga knaprar alltmer in på Borgholm, hävdar Claudia Wörmann.

– Det kan man se på den långsiktiga försäljningsstatistiken som sträcker sig över tio år. Borgholms kurva planar ut lite, medan Mörbylånga pekar uppåt.

INGEN PRUTMÅN

Hur ser då mäklarna på situationen?

– Jodå, det är uppåt. Prisnivån är stigande, säger Peter Hallberg på Fastighetsbyrån (Swedbank) i Färjestaden.

Antalet fritidshus ute på marknaden har varit ovanligt stort, men det har antalet köpare också varit. För en mäklare är givetvis det en guldsits. Peter Hallberg tror att den aviserade reavinstskatten kan ha en viss betydelse när det gäller antalet objekt.

– Det är väl kanske inte hela sanningen. Men jag vet att det finns en och annan som funderat under en längre tid på försäljning och nu kommer till skott just på grund av skatten.

Vilka skillnader ser då en mäklare i Mörbylånga jämfört med Borgholm?

– Jag har för mig att prisbilden generellt är något lägre här i Mörbylånga än i Borgholm.

Och om man ska tro statistiken så har han alldeles rätt i det konstaterandet. En anledning till att det förhåller sig så kan vara att det finns fler kustnära boenden i den norra ö-kommunen än i Mörbylånga.

– Visserligen finns vi på en ö. Men ser man vattnet på mycket nära håll...tja, då stiger priserna.

När ska man då köpa sitt fritidshus? Finns det någon bästa tid?

– Nej, vi har högsäsong året runt nuförtiden. Vårt försäljningsrekord satte vi i november (!) förra året. Förr var det mer så att de stugor som inte var sålda när sommarlovet började fick stå på tur till nästa år. Men så är det inte idag. Och prutmån finns det väldigt sällan.

14 MILJONER

Anders Törnqvist på Ölandsmäklaren i Borgholm, tycker också att tiderna är goda i branschen.

– Allt känns väldigt positivt i år.

Även han kan konstatera att objekten är något fler, och han tror också på skatteeffekten.

– Men priserna har ändå inte gått ner. Tvärtom så stiger de.

Något som Anders Törnqvist tycker bara är bra för Öland.

– Javisst är det kul när människor satsar så mycket pengar här.

Och pengar satsar man. Anders Törnqvist har för övrigt ett nästan osannolikt rekord på en sommarfastighet.

– Det är ett nytt fritidshus i kommunen på den västra kusten som gick för 14 (fjorton) miljoner kronor.

Det finns mycket pengar därute någonstans. Och det är förstås något som Anders Törnqvist också lagt märke till.

– Många verkar ha gott om pengar. Vi sålde exempelvis en tomt i Sandvik för 2,5 miljoner.

Uppenbarligen finns det folk som vill betala för att kunna vistas på Öland. Men vart har det billiga, rödmålade torpet utan el, men med utedass och egen brunn tagit vägen?

– Jo, det finns nog grundmurat i den svenska folksjälen. Men folk har blivit bekvämare av sig. Särskilt unga familjer.

Anders Törnqvist kan dock visa på lite mer ”normala” alternativ, budget om ni så vill.

– Vi har 72 lägenheter i Köpingsvik, Solhyddan, Insatsen är bara 150 000 kronor plus en månadskostnad på 1 500 kronor. De har gått åt som smör. Femtio stycken är redan tecknade. Det känns bra att kunna erbjuda något mer överkomliga sommarvisten på en bra och strandnära plats även för de med lite mindre plånböcker.

GRUPPEN 55+

Men om det nu finns så många som vill vistas här på ön, varför stannar de inte en längre tid? Typ, resten av livet? Jodå, det händer. De båda ö-kommunerna jobbar faktiskt på det. Visserligen har det mest varit ett himla hallå om att locka holländare till ön, men man försöker även få vanliga, svenska, gärna välbeställda, sommargäster att bli bofasta skattebetalare. Hur går då det? Claudia Wörmann har siffror även på detta. Dock inte för Öland som speciell geografisk enhet.

– Nej, men jag har för Kalmar län och jag har en känsla av att tyngdpunkten kan ligga på Öland.

Vilken tyngdpunkt?

– Det gäller andelen fritidshus som omvandlas till permanentboende. Mellan åren 1990 och 2005 blev 11 procent sommarstugor förvandlade till permanentboenden.

Och det kan säkert vara bra för skattekraften i kommunerna. Men hemtjänsten får nog också en hel del att göra framöver. Den alldeles överväldigande kategorin fritidshusköpare ligger nämligen i den så kallade 55+-gruppen...