Vi får fortsätta att hoppas på öländska ministrar!
Blockpolitiken har varit förhållandevis enkel. Något slags två-partisystem, höger eller vänster.
Men idag ser den politiska spelplanen helt annorlunda ut. Denna verklighet har kommunfullmäktigen runt om i Sveriges avlånga land tvingats arbeta i sedan flera mandatperioder.
Partier har tvingats till ”uppgörelser” över blockgränser. Det har bildats ”ohederliga allianser”. Den som tolkar kan säkert finna något närmast smutsigt i hur dessa maktbildningar beskrivits ur ett riksperspektiv.
Partierna har tvingats ge avkall på sina ideologier för att vi överhuvudtaget ska finna fungerande politiska strukturer i våra politiska församlingar.
I Borgholm så var det förra mandatperioden Socialdemokraterna och Framtid Öland som knöt band. Det här valet blev det Socialdemokraterna, Vänstern och Centern vilka bildade ledning.
I Mörbylånga lämnade Centern det borgerliga blocket, varför de tog över rodret tillsammans med Socialdemokraterna.
Om partierna på riksnivå lyft blicken så kunde vi sluppit så mycket meningslöst prestigekäbbel i regeringsbildandet.
När det gäller regeringar och Öland så har det inte varit någon bra kombination. Räkna själv gärna upp antalet öländska ministrar genom tiderna...
I modern tid har vi haft Hans Karlsson från Dörby i Norra Möckleby som arbetslivsminister, dock var han inte vald för länsbänken. Men sedan?
Vi har eller har haft sommarboende öländska ministrar i Lena Hallengren, Göran Hägglund och Peter Eriksson.
När kan vi räkna in en öländsk minister på Kalmar länsbänken?
Vi tittar in i spåkulan. Sverigedemokraten Anne Oskarsson är just nu enda ölänning i riksdagen. Med tanke på hur diskussionerna gått den här valrörelsen så är det svårt att se SD ta plats i någon regering i närtid.
Ilko Corkovic lär ha ögonen på sig från sin partiledning. En invandrare som gjort en sådan succéresa och detta i traditionellt borgerlig miljö, självklart är det något som intresserar Socialdemokraterna på riksnivå.
Kalmars starke man, Johan Persson från Köpingsvik är ju från Köpingsvik. Han tillhör partiledningen och lär själv få avgöra när och om han vill bli minister i en framtida socialdemokratisk regering.
Förhoppningen är att vi kan få fler öländska politiker att positionera sig för högre platser på riksplanet framöver, detta för att lyfta viktiga frågor för Öland.
En gemensam öländsk kommun vore en bra plattform.