Ölandstokar en förutsättning för öns utveckling!

Natur och friskvård är två av våra mest växande turistformer. Upplevelser och att röra på oss under vår ledighet är den absolut hetaste trenden för vilket företag som helst inom besöksnäringen.

Jag slås av hur mycket en enskild person kan göra skillnad. Det kan handla om företagaren som plöjer ner miljoner i ett skidspår eller om ornitologen som fängslar alla med sina guidade turer i sjömarker.

Och när det gäller Mörbylångaleden så hade den inte funnits idag, som vi känner den, om det inte hade varit för en galet entusiastisk kultur- och fritidssekreterare.

Det är Mörbylånga kommuns Lena Petersén som skapat Mörbylångaleden. Guuud som hon har slitit för och med den!

Jag följde hennes arbete med leden redan i inledningsfasen. Sånt motstånd hon mötte på många ställen! Idag är det så självklart att vi har vår led, men i begynnelsen för 25 år sedan var det inte alls självklart för markägare att låta människor trampa på deras mark, i deras stugområde, skog eller by.

I många, många, år gav sig Lena ut själv på sin cykel eller med sina joggingskor och fick reparera vägvisarna längs leden.

Genom åren har fantastiska rastplatser växt fram längs med leden.

Numera är Lena pensionär, men jag ger mig tusan på att hon fortfarande ser till att hålla efter ”sin” vandringsled.

När Magnus Bremefors i förra veckan berättade om sina idéer att utveckla Ironmanhypen med att markera upp Ironmanvägen på södra Öland, marknadsföra att simma i Ironmanvatten och informera våra besökare om löparleder på södra Öland eller i Rällaskogen, tände jag direkt och såg stora möjligheter för Öland.

Fick lite ”Lena-vibbar” där, även om Magnus har 25-30 år framför sig i så fall.

Men det där att det börjar med en entusiastisk galning som har en idé att spinna vidare på - det kan bli guld värt för ett samhälle eller som i vårt fall en ö. Lena är ett lysande exempel med Mörbylångaleden.

Om det är något jag har förstått genom åren så är det att vi kan aldrig ha för många Ölandstokar!