Öland – solens och vindarnas ö – en eller två kommuner?

Insändare Artikeln publicerades
Ölandsbron, en symbol för Öland.
Foto: Arkiv
Ölandsbron, en symbol för Öland.

Den 26 maj får vi möjlighet att rösta JA eller NEJ till om vi tycker att en gemensam Ölandskommun ska bildas.

Detta har våra nyvalda fullmäktigepolitiker i Borgholm och Mörbylånga beslutat. En utredning om ”Öland en kommun” ligger till grund för beslutet. Folkomröstningens resultat är rådgivande och kommer att vara grunden för kommunernas kommande beslut om sammanläggning till en kommun eller om det ska vara som idag. Vi kan notera att inga kommunsammanläggningar har förkommit i Sverige sedan 1970-talet. Däremot har kommuner delats.

Vi är en liten grupp intresserade medborgare som vid några tillfällen träffats och diskuterat innebörden av den kommande folkomröstningen. Vi har bland annat diskuterat resultatet från den Workshop som kommunernas fullmäktigeledamöter genomförde den 8 november 2018 och som redovisats som en del av utredningen. Här beskriver ledamöterna sin uppfattning om styrkor och svagheter samt de möjligheter och hot gällande de två alternativen. Det är bra att våra förtroendevalda i fullmäktigeförsamlingarna själva gjort analysen. För kommunmedborgarna är det nu intressant att få ta del av vilka slutsatser som dragits. Vi vill här framföra lite synpunkter och ställa några frågor där vi hoppas på svar av våra ledande politiker i Borgholm och Mörbylånga kommuner.

Inför folkomröstningen den 26 maj

För att man som medborgare ska kunna bilda sig en uppfattning för att kunna rösta är det nödvändigt att kommunerna lämnar en fördjupad och objektiv information om innebörd och konsekvenser av de olika alternativen. En kommuns uppgift är att utifrån sina intäkter som erhålls från skatter, statsbidrag och avgifter på ett effektivt sätt ”producera” en bra service och god välfärd till gagn för alla kommunmedborgare samt skapa goda förutsättningar för näringslivet. Respektive kommun bedriver idag, med begränsat ekonomiskt utrymme, en mer eller mindre väl fungerande verksamhet och jobbar förhoppningsvis ständigt med att stärka de områden som fungerar och genomföra åtgärder för att bli bättre inom de områden som inte fungerar. Vi kan även notera att det i båda kommunerna finns kommunägda bolag som bedriver en samhällsnyttig verksamhet. Ett motiv till en kommunsammanläggning bör vara att uppnå positiva synergieffekter i verksamheter organisation. Det bör alltså bli en bättre och mer attraktiv kommun där man kan leva ett bra och tryggt liv.

Vi vet att kommunerna står inför stora utmaningar framöver och har begränsade ekonomiska resurser. Den kommunala ekonomin sätter ramarna för den kommunala verksamheten. Vi kan läsa om båda kommunernas arbete med generella och riktade besparingsbeting samt begränsat utrymme för nödvändiga investeringar. Inför folkomröstningen är det intressant att veta lite mer om hur kommunerna gemensamt resonerar kring ekonomin. Kommunalskatten i Borgholm är för närvarande 21,58:- och i Mörbylånga 21,41:-. Den genomsnittliga kommunalskatten i Sverige är 20,70:-. Båda kommunerna är i stort behov av de statsbidrag som erhålls. Det finns skillnader i kommunernas taxor och avgifter för tjänster och service.

Ett utvecklat samarbete skulle ju kunna ske i annan form. Både formellt och informellt. Det finns redan idag ett formellt samarbete genom Ölands kommunalförbund. Medlemskommuner i ett kommunalförbund kan lägga över uppgifter som de vill att ett kommunförbund ska sköta. På Ölands kommunalförbunds hemsida kan vi läsa att förbundet är huvudman för Räddningstjänst och Ölands turistbyrå. Vi sökte efter reglemente, årsredogörelse för 2018 och verksamhetsplan med budget för 2019, men kunde inte hitta detta. Vi kan se att förbundsstyrelsen består av 10 ordinarie ledamöter och 10 personliga ersättare.

Efter folkomröstningen

Om kommunerna beslutar om en sammanläggning kommer en omfattande gemensam planeringsprocess att påbörjas som kommer att pågå i ett antal år. Det handlar om att bygga en ny politisk organisation och ta beslut om mål, inriktning, omfattning och kvalité. Ekonomisk planering, besluta om skattesatser, taxor och avgifter mm mm. Utifrån den politiska organisationen ska en ny förvaltningsorganisation byggas, två kommunkulturer ska vävas samman till en gemensam. De kommunägda bolagens uppdrag förändras. Kan kanske bli aktuellt med avveckling. En konsekvens är sannolikt att det kommer att finnas ett överskott med chefer på olika nivåer. Detta måste hanteras i ordnade former. Många chefer kommer under planeringen att dels jobba med sin ordinarie verksamhet och dessutom delta i ett omfattande övergripande förändringsarbete. En särskild organisation med egen budget måste sannolikt skapas. Olika kompetenser måste knytas till förändringsarbetet.

Några frågor till ledande politiker i Borgholms och Mörbylångas kommuner.

• På vilket sätt kommer kommunmedborgare, näringslivet och besökare att märka skillnad efter en eventuell kommunsammanläggning?

• Har kommunerna gjort någon översiktlig gemensam ekonomisk analys kring de ekonomiska effekterna av en kommunsammanläggning?

• Har Kommunförbundets styrelse diskuterat möjligheter och förutsättningar att utöka förbundets åtaganden? (Vad gör förbundet idag och vad skulle det kunna göra i framtiden? Kanske ett alternativ istället för sammanläggning?)

• Har ni gemensamt aktualiserat frågan hur omfattande och komplex en planeringsprocess inför en sammanläggning är? Vilka kompetenser behöver knytas till arbetet? Hur klarar befintliga chefer att delta i förändringsarbetet och samtidigt svara för ledning och utveckling av pågående verksamhet? Vilka ekonomiska resurser måste avsättas?

Skuggkabinettet