Annons

”Behöver mer besked inför folkomröstningen”

Entusiasterna för kommunsammanslagning menar att det skulle vara lättare att sälja begreppet Öland till turister och hågade hitflyttare om vi hade bara en kommun.
Publicerad 12 maj 2019
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Förre landshövdingen Anita Bråkenhielm vill ha mer konkreta besked om Öland en kommun.
Förre landshövdingen Anita Bråkenhielm vill ha mer konkreta besked om Öland en kommun.Foto: Arkiv

Förlåt - men hur många i vårt land - eller ännu mindre i utlandet - vet eller intresserar sig för hur många kommuner det finns på Öland, Gotland eller Österlen. eller i t.ex. Dalafjällen, när de tänker sig ett besök eller drömmer om en stuga eller definitiv bosättning i dessa attraktiva områden?

Det är klart att Gotland, som blev en kommun i en tid då kommunsammanslagningar var vanliga och som hade en naturlig centralort (och dessutom både egen biskop och landshövding), kanske har glädje av det . Men inte just som magnet för andra utomstående än de som tänker sig en tjänst inom den offentliga förvaltningen eller verksamheten.

Annons

Den främsta anledning jag kan tänka mig för att slå samman de båda kommunerna på Öland är att det borde vara lättare att rekrytera kvalificerade medarbetare till kommunledningen ,särskilt till specialisttjänster som stadsarkitekt, skolledare eller tekniska chefer, i en kommun med lite större resurser. Men jasidans försäkran att allt ska vara som vanligt och båda kommunhusen bemannade som vanligt gör mig tveksam. Ingen sökande attraheras av utsikten att vara chef över en enhet som är utspridd på flera håll. Eller att i underordnad tjänst arbeta på en ort när chefen sitter på en annan.

Ska Borgholm tvingas in i KSSR? Vad händer då med den trevliga stationen i Kalleguta? Eller ska Mörbylånga gå ur? Och ska vi hämta socialjour från fastlandet, som nu Mörbylånga bestämt sig för? Det är många öppna frågor som inte kan besvaras i förväg.

En kommun måste väl ändå betyda EN kommunal ledningsorganisation i stället för två? Märkvärdigt tyst är det om de vinster man kunde göra genom att minska antalet politiker, slå ihop nämnder och minska antalet chefspersoner och politiska tjänstemän. Men vi skulle väl få en kommunstyrelse, ett fullmäktige och förhoppningsvis en kommunledning? Behöver detta vara flera personer i en Ölandskommun än i endera av de två som finns nu?? Och i så fall varför?

Har man tänkt sig att fullmäktige och kommunstyrelse ska föra någon sorts EU-liv a là Strasbourg-Bryssel ? Mellan Bryssel och Strasbourg går fullastade tåg med människor och politiskt bagage ett par gånger i månaden. Ett gigantiskt slöseri med tid, pengar och mänsklig kraft! Eftersom Ölands Järnväg lades ner för ett halvt sekel sedan skulle det ju här i stället bli ett inte lika miljövänligt bilåkande i stället. Det antyds också att man skulle vilja tillfredsställa fler orter med politiskt närvaro, Den nya Åkerboskolan och den nedlagda cementfabriken i Degerhamn kunde kanske förses med fullmäktigesal?. I Färjestaden finns något som heter Ladan, där pensionärerna brukar dansa. Den kanske kunde passa?

Nejsidans lite tjuriga uppgivenhet är inte heller så attraktiv för den som vill se möjligheter, inte hinder. Men om man som jag på nära håll upplevt sammanslagningen till Region Skåne och sett den över landskapet sönderspridda offentliga förvaltningen och den gigantiska politiska överbyggnad som blivit följden, måste varar tveksam. Dessutom finns ju på nära håll det värsta exemplet: Region Kalmar län, som behöver fjorton regionråd med entourage för att sköta det Landstinget förut klarade med hälften.

Om vi inte får något besked om hur den politiska och kommunala ledningen åtminstone översiktligt är tänkt att se ut kan min uppgivna röst inte bli annat än blank i den kommande omröstningen.

Anita Bråkenhielm

invånare i Borgholms kommun

Annons
Annons
Annons
Annons