Insändare om Åkerboskolan
Tyvärr har frågan vinklats på så sätt, att vi fått framstå som ”mindre vetande” och oförmögna att förstå problemen med befintliga byggnader. Därför vill vi försöka förklara vår syn på saken. Först och främst har det framförts, att konsulten som gjort besiktningarna skulle ha sagt en sak till oss och något annat vid redovisningen i kommunstyrelsen. Så är det inte. Skillnaden var, att vi diskuterade möjligheter och tekniska lösningar för de brister och risker som finns, i stället för att analysera regelverkets konsekvenser. Om man jämför Åkerboskolan med andra liknande byggnader och tolkar besiktningsprotokollet, vad avser fel och brister, så anser vi att skolans huvudbyggnad är bättre än många objekt, som går till renovering.
Man ska vara medveten om att skolbyggnaderna är mycket dåligt underhållna genom åren, men ändå har skolan fungerat relativt bra. Vi anser fortfarande, att skolan är bättre än sitt rykte. Myndighetskraven åberopas som huvudskäl, för att ett renoveringsalternativ inte är möjligt, och att det inte skulle gå att få ”bygglov”. Där finns en begreppsförvirring. Det behövs inget bygglov. Däremot kan det behöva göras en anmälan för att få ett beviljat startbesked, innan arbetet får påbörjas. Hur den frågan hanteras varierar i hög grad från fall till fall. Som vi ser det, så skulle frågan kunna prövas med dispens, för att det inte går att uppfylla energikraven för nybyggnad. Boverkets byggregler (BBR) är i stort sett omöjliga att uppfylla med rimliga kostnader vid renovering av byggnader, som är måttligt gamla. Det är dock en fråga, som bör hanteras på riksnivå. Som vi ser det, så finns teknik för att hantera de riskkonstruktioner, som den noggranna besiktningen/utredningen pekar på, till exempel att inte bygga in fuktproblem med felaktig isolering och tillföra fuktspärrar, som hindrar öppen diffusion. Så är det idag. Det är ju faktiskt så, att skolan har fungerat bra under de 50 år, som den varit i bruk.
Det är mycket få fuktskador, som kan påvisas idag. Med hänsyn till byggnadens höga energiförbrukning, så är det inte möjligt att få ner förbrukningen med isoleringsåtgärder, som dessutom, vilket påpekats, skulle innebära ökad risk för framtida fuktskador. Vi anser, att problemet kan lösas med viss tilläggsisolering, installation av kraftiga värmepumpar med hög verkningsgrad samt eventuellt täckning av hela takytan med solceller. Värmeförsörjningen sker idag med fjärrvärme från ett, intill skolan, placerat flisvärmeverk. Skolans uppvärmning är därmed redan idag i stort sett ”fossilfri” och klimatneutral. Vi anser dessutom att en rivning och nybyggnad innebär en betydligt större miljöbelastning om man väger in en samlad bedömning med energiåtgång för tillverkning, transporter, deponibelastning med mera. Vi anser det vara ett betydande resursslöseri att riva fungerande lokaler och ersätta med nytt som inte bara innebär fördelar. Den befintliga skolan är ett, bokstavligt talat, ett ”skolexempel” på en bra fungerande skolmiljö med en stor och väl vindskyddad skolgård. Där tänkte man till en gång i tiden. Frågan är om inte våra arkitekter skulle hålla med om att den väl bevarade skolan skulle kunna ha sådana kulturvärden trots sin, i det avseendet, ringa ålder.
Vi anser att en renovering/ombyggnad i huvudsak ska inrikta sig på:Översyn av alla försörjningssystem och installation av värmepumpar och solceller.Byte av fönster och dörrar.Viss tilläggsisolering. Komplettering och ändring av toaletter.Tillskapa de funktionsutrymmen som saknas idag. Renovering och komplettering av slitna ytskikt.Avslutningsvis så är vår kommentar till den ”propaganda” som pågår: såvitt vi vet så har ingen, under de 50 år som skolan varit i drift, frusit om fötterna eller blivit sjuk på grund av brister i skolans fysiska ”arbetsmiljö”.
Lennart Bohlin och Robert Nilsson
