Serieledning
4-0 mot Gais och vi är i topp med 10 poäng på fyra matcher. Då är det bara att blåsa av allsvenskan och vi är i CL. Hur som helst, hela 4400 bänkade sig ikväll på Fredriksskans för att se Sveriges bästa lag. Och det är ju faktiskt inte en så pjåkigt siffra med tanke på den arenan. Men de flesta hade nog önskat att de aldrig gått dit - i 40 minuter. Under de minuterna slog vi inte många passningar rätt och Gais kändes inte ofarliga. De trillade boll fint och bollsäkert, Ekong var lugnet själv, och de höll på att straffa oss vid ett par tillfällen. Som tur var hade vi Wastå där bak, för dagen klädd i ny fin blå dräkt. Men samtidigt som de kändes farliga framåt kändes de naiva bakåt. Det måste straffa sig. Och till slut kom det förlösande målet. Dock inte på grund av håglöst försvarsspel utan på grund av att Rasmus pricksköt Viktor på skallen med en frispark och genom att Viktor i sin tur pricksköt bollen i mål. Förbannnat bra gjort. Tungt för Gais precis innan halvtid. Och i andra fortsatte vi där vi avslutade. Direkt på avspark satte Cesar fart på vänsterkanten och serverade Ingel som halvliggandes slafsade in bollen. Starkt! Och deras samarbete fortsatte. 3-0 kom efter att duon återigen agerat. Det var Cesar som serverade och Ingel kom ensam med Jankulovski, tittade upp och la dit den. Behärskat! Och sen var det dags för en fast situation igen, nu en hörna. Eklund gick till väders och var hyggligt nära att knoppa in sitt första allsvenska mål, tyvärr räddas den på linjen men returen går ut till...Ingel så klart. Ibland är livet allt orättvist för oss försvarare. Där står Ingelsten och får den lagd för sina fötter och lassar upp den i nättaket. Men gör det bra. Smidigt! Och därmed var det äkta hat-tricket i hamn. Jag kan faktiskt inte komma ihåg när vi i FF senast hade nån som gjorde det i allsvenskan. Är det nån som har koll?
Och nu var Gais givetvis ett sargat lag, dessutom nu med 10 man på plan efter att Kenneth Gustafsson blivit frilägesutvisad. I andra halvlek kom de inte till ett ynka avslut.
Vad berodde denna förvandling på då? Ja, ett mål kan faktiskt betyda en hel del. Både för oss och för Gais. Timingen kunde väl knappast ha varit värre för makrillarna. Och dessutom träffade vi varandra med passningarna och lyckades hålla i bollen i andra-givetvis en förutsättning för att kunna spela sporten fotboll. Vi lyckades vägga igenom deras försvar som stod allt för högt och som dessutom inte följde våra djupledslöpningar. Inte bra för deras del... Och i underläget fyllde de på med för mycket folk offensivt, glömde att täcka upp och markera ut oss bakåt och därmed fick vi spela vårt patenterande kontringsspel. Kontra som de nog hade för avsikt att göra mot oss. Så kan det gå. Men jag tror att Gais kommer göra det bra i år.
Själv var jag i Stockholmia idag för en magnetröntgen (MR), svar väntas i dagarna. Och nu tittar vi på Hammarby-AIK som blåsts av på grund av att folk kastar in saker på plan. Svärfars kommentar: Stockholmsjävlar! Fars kommentar: Sätt dom på Gotska Sandön!
Men så slår jag på datorn och påminns om det fasansfulla. Och all fotboll känns plötsligt totalt obetydligt en dag som denna. Varje gång jag passerat en löpsedel, en tidning eller läst på nätet går tankarna oavkortat till Engla, denna ängel. Varför?
