Sent som vanligt
I måndags var det match borta mot Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap, GAIS. Det blev en lång mat- och sovresa den här gången, redan på söndagen åkte vi upp till Sveriges framsida och tillika regnhål. Det viss känsla av nervositet infann sig när vi tidigt på måndagen sprang ut på Tuve (för äldre personer eller de lite mer belästa, vilket ofta är fallet på Öland, bör detta namn inte vara obekant) Idrottplats och vi resonerade: ”Har det idoga regnandet luckrat upp lermassorna den här gången. Berget vid sidan om ser allt lite brant ut, måtte inte Wastå slänga sig i onödan”. Men, men, regnar gör det alltid från Borås och västerut så det finns med i beräkningarna när vi spelar där uppe. Gamla Ullevi är numera ett minne blott. På väg till Nya Ullevi såg vi en stor byggarbetsplats där den en gång låg, den gamla anrika arenan där man otaliga gånger farit upp och ner och nickat som en tok. Det var där inne jag gjorde min debut i seriespel för KFF, Kalle Björklund slängde in mig som högermittfältare sista minuterna mot GAIS 1993. Tycker mönstret känns igen om jag tänker efter, cykeln håller på att slutas, jag är numera där jag en gång började, min uppgång och nergång, morgon och skymning, barndom och ålderdom. Kanske vissa tror det, ICKE. Hur som helst, i debuten för 14 år sen tacklade jag Glenn Hysén, det är minsann medicin mot kaxiga juniorer i KFF som behöver perspektiv på tillvaron. Nu är Gamla Ullevi-eran över, men om jag ska vara ärlig tyckte jag aldrig riktigt om stället, av någon anledning var jag ganska ofta rätt kass där. Nya Ullevi tornade upp sig mot den mörka himlen när vi som skolpojkar stod och beskådade betongklumpen som byggdes inför VM-58. Jag spanade in en funktionär som såg ut som en riktigt trevlig genuin gööötebårrrgare och visst var det så. Han svarade och tjötade precis som förväntat och jag hann tömma honom på många matnyttiga fakta: 1. GAIS var väl sådär nöjda med att spela på Nya Ullevi, när det är tretusen på läktarna vet man inte om publiken applåderar eller om det är ekot sen förra anfallets, 2. Örgryte gjorde helt rätt som flyttade till Valhalla IP mitt emot Ullevi, en liten intim arena som tar 4000, 3. den nya arenan som byggs där Gamla Ullevi låg kommer vara klar nästa år och ta runt 18000 sittande, 4. gräsmattan som jag alltid varit imponerad av på Gamla- och Nya Ullevi vaktas och ansas av en argsint vaktmästare som älskar sitt jobb men hatar skruvdobbar. Matchen då, den är så inaktuell så den lämnas därhän. /tobbe
