Materialare ser rött

Puh, för en dag! Jag har inte gjort annat än passat på ungar, i tur och ordning Tabbu, Fellan, frun, Nyström, Tuva och till sist byrackan. De är alla krävande men vete fasen om inte Nyströms eviga tjat om kaffe suger mest, eller är det kanske fruns gnyende från sängen där hon ligger med sin influensa. Så när lugnet infann sig nu ikväll satt jag mig en stund framför Barcelona-Osasuna men då fick jag ju höra Hedmans pompösa självklarheter till kommentarer så då var det bara att zappa över till Sportspegeln och herrarna Lind och Videmyrs lilla pärla Stopptid, idag med temat katastrofala svenska skidstafetter. Året var 1934, VM i Sollefteå, och Sverige gör den värsta växlingen någonsin inför sista sträckan när de har häng på ledande Finland. De tappar tid men svensken tar upp kampen ihop med en norrman. De tar in en hel minut men så ställer de till det igen, svensken och norrmannen kör fel, 3 kilometer fel! Och tappar elva minuter. På tal om tokiga norrmän så skickade gamle FF-spelaren Fredrik Gärdeman en liten filmdär jag hjälper min kompis Ansgar som spelade i MFK med ett för honom oöverkomligt problem.

I veckan var Calle Sahlén på besök hos oss på Fredriksskans, kanske var det dags att betala tillbaka alla läsk han hade på krita. Det är så att på materialarnas kylskåp (läsken är deras lilla extrainkomst) så finns det en lista där du fyller i varje gång du snor en läsk. Och då finns det givetvis alltid en del slackers som aldrig har hut att betala tillbaka, vilket dock Calle nu verkar ha gjort, alla 50. Materialarna har en lång svart lista över förbrytare, både förhistoriska (som Ergon som ligger på ett par hundra), medelhistoriska (som snålisen Johan Paulsson som fuskade med det mesta) till nutida som har betalningssvårigheter. De är såna materialarna, de är som elefanterna: de glömmer aldrig. Och det är en osvuren lag inom fotbollen, mucka aldrig med materialarna, de är heliga. De som inte knäcker den koden blir sällan långvariga i föreningen. Så ligger det till. /tobbe