Lite sent påtänkt....
att skriva om Värnamomatchen så här klockan ett på natten ett par dagar efter matchslut. Men Värnamo var ett trevligt återseende. När vi rullade ner mot Finnvedsvallen sköljde en deja vu känsla över mig: här har jag varit förut. Och det fanns givetvis några klarsynta som sa att så var fallet, 1997 bestämt och div.2 sydöstra götaland. "Jaså är det sant? jaha men inte det. Nejnej, kolla bron där bort i hörnet av idrottsplatsen". Och vips var det 1986 igen och Appladalen cup. Över den bron gick jag och P-75:orna chanslösa GoIF ner mot planen för att se finalen mellan Veberöd och ett lag jag inte kommer ihåg namnet på. I Veberöd spelade Thomas Lilja och varken jag eller mina lagkompisar glömmer synen: håriga ben och hår på bröstet. 12 år! om vi kände oss pipiga. Några år senare spelade jag med honom i landslaget och då var han fortfarande bara stor. 1997 ja. Uffa, man har då varit med om en del men när man väl varit på bakgården så är framsidan desto skönare, man har liksom något att jämföra med till skillnad från dagens bortskämda junisar. Där blev man martyr igen. Matchen var väl inget speciellt, de tog ledningen påderas första chans, ingen vidare känsla men aldrig oroligt för vi var många klasser bättre. Till slut hade Cesar pangat in ett och Ingel och David vars två. För övrigt såg jag den gamla KFF och Molde tränaren Kalle Björklund på plats, numera sportchef i Värnamo. Trevligt. /tobbe
