Freitag

Freitag morgen und mein vater anrufen: "Ja bihöver hjälp med båten." Så var det igång igen, jag fick bege mig ner till T-bryggan vid Stensö och inte oväntat var det mest slöhet och behov att FF-snacka som låg bakom för en presenning kan till och med farsan få ordning på själv. Det var en del sköna gubbar där och pysslade med sina båtar, intressant att se att där faktiskt finns fler som lägger ner sina själar på omöjliga projekt och en av dom erbjöd sig sin skrotbåt till farsan för tusen spänn. Han nappade ju direkt med inställningen att bara båtvagnen var mer värd, han rådfrågade, jag njaade med tanke på att han har nog av skrotbåtar för tillfället. Med sig i bilen hade gubben sin hund, jag närmade mig för att ta en närmare titt och ut flyger hundfan, ett stort vitt monster, sätter av mot mig med sån kraft att kopplet som sitter fast i dragkroken går åt fanders och jag gör mig beredd att glidtackla innan gubben hinner få fatt i odjuret som då tuggar på min arm. Synd att inte gubben förklarade att det var en vit herdehund, white shepherd, innan jag tog de där stegen. Ska tydligen vara framavlad som en vit schäfer, fast med bättre tugg, och stamfadern är varg. Hua. Nä, jag vet en annan vit hund som är aningen mindre aktiv och för trött för slika utfall. Passar mig bättre.

När jag satt och hämtade andan ringde Nyström, hörde det på den ihärdiga signalen och antog att det handlade om den där fikan på stan han började terrorisera mig med redan 08.30. Jodå, han hade Carlssonabstinens och så klart kunde jag väl dela med mig en liten bit av mig själv till min kompis. Men det var fler som ville ta del av mig, frun skrek och slet sitt hår, Fellan likaså, Tabbu försökte men fick inte grepp om ett endaste strå och hunden orkade resa på sig för att yla vid grinden. Men jag motade tillbaka hela bunten, satte på grindhaspen och visade pondus, satte mig i bilen och körde utan att titta bakåt, ville inte se scenen.

Och Eklund var med, jag blev glad för det råkar vara så att jag är utmärkt på dialekter och Eklunds är tacksam, finnmarking som han är och jag började med att bjuda grabbarna på några lyckade tolkningar så att de blev nöjda. Vidare snicksnackade vi om Borlänge, om hans morsa som glad mattant, om farsan som säljer "krimskrams", vi snackade om gamla FFare och deras dåliga ryggar som ex. Marko Hebert som nu är rallare och Fried som är flyttgubbe! Vi snackade om gamla goda tider, om framtiden, Nyström i telefon, om hur svårt det är att spela förvarare och hur skönt det skulle vara att ligga där framför med en hel backlinje bakom sig och peta undan lite bollar. Olika falla vår lott.

Imorgon sätter sig hela truppen i bussen och åker till Halmstad. /tobbe