Fars dag

Jag såg i gårdagens Barometern att farsan fick lite uppmärksamhet, tack vare sin yngsta son då, och på bilden sträckte sig hans smilband från öra till öra. För er som inte läste detta handlade det om fäder till framgångsrika barn! i och med fars dag. Förresten köpte jag frun ett halsband från mina rara döttrar på mors dag men kammade själv slätt idag, fick t.o.m. gå upp i ottan för att underhålla Fillan. Farsan ja, han var ju riktigt förnuftig faktiskt, talade sig varm om den lugna och fina pojken jag var när jag var ung, "önskebarn" som han sa att dagisfröknarna kallade mig. Han hade också helt rätt i att jag snurrade upp brorsan i boll, något han säkert kommer explodera för, men Sverre, ärligt, du hade inte en chans. Annars har farsan en viss tendens att, kanske inte överdriva, men ta i när det gäller hans söners idrottsliga förmågor. Han är t.ex. bestämt säker på att jag som 4-åring tog magistermärket i simning. Min fru är skeptisk varje gång han basunerar ut det så hon kollade upp vad som krävdes igår. På simförbundets sida står det att det bl.a. krävs 1000m bröst, 500m rygg och 500m klädsim. Där står också att "för märkestagare under 15 år skall vårdnadshavare ge sitt samtycke till provtagningen." Ja, han kan kanske ha rätt, jag var väl ett underbarn. Sist i artikeln sticker han också in att han var duktig i handboll. Kanske det, men han var målis, skrek som fan för att skrämma motståndarna för han är själv bollrädd. Han blev också Svensk militärmästare, påstår han i alla fall. Riktigt starkt för då var det i alla fall två lag som ställde upp. Övrigt då? Österkapten Gustafson med familj var här och härjade i helgen. Tyvärr ska den fina gnuggaren lägga ner fotbollen för ett liv i det civila. Öster hade behövt honom länge till! Idag grillade vi och Nyströms. Jag skötte grillen och han satt med benen i kors./tobbe