Det är ingen dans att vara bebis

Vår yngsta dotter får i dessa dagar bekänna färg. Igår natt lyckades hon kravla sig ut ur det enda lilla hål som fanns nere vid våra fötter och stod på näsan i golvet. Resultat: En finfin bula. Därefter var det dags för frukost och den tankspridde modern ställde ett glas kallt vatten framför minstingen, inte Fellan som var tanken. Självklart ska det ju smakas på allting och så även detta. Resultat: En helt nersölad baby med tefatsstora ögon samt en oförglömlig min. Till sist var det lunch och vår taktik var att inte bara ge henne barnmat av de goda sorterna utan blanda med de lite mindre aptitliga. Vi valde Lax med potatismos. Resultat: En unge som grät och ulkade vid varje sked men som inte fattade att hon gjorde det pga att maten var så fördömt äcklig. Jag tänkte såklart att jag måste kolla vad det är jag matar mitt barn med och smakade en bit. Resultat: En ulkande far. Det var f** som om de malt ner en rå död gädda och tillsatt lite vatten. Genast öppnades en burk Slottsstek och en glad och lycklig bebis jollrade och sprang i stolen när hon i ett nafs slukade hela portionen.Igår var vi och Nyströms ute med båten och körde runt i Västra sjön. Ungarna ville men vågade inte bada så papporna skulle visa hur det gick till. Jag slängde mig såklart rakt ner i det härliga bruna gyttjiga algvattnet medan Nyström stod kvar i båten och klappade händerna och småhoppade på stället. Efter ett antal omräkningar hoppade han till sist på tre, och ett sprattelhopp med fördröjning i luften blev resultatet, likt när Kalle Anka springer i luften för att undvika hajarna där nere. Mycket imponerande.Det här skulle ju skrivas igår men när jag la mig på soffan för att kolla in Fotbollsmåndag var det all. Jag gubbrycktetill i soffan och klockan var plötsligt 1.58.Nu är det snart träning och avresa till Stockholm för morgondagens match på Söderstadion./tobbe