Brev från sjukstugan

Något nytt att rapportera från sidlinjen? Nä. Men nåt från motionscykeln då? Nä, inte det heller för jag har hållit mig ifrån Skansen de sista dagarna. Från sjuksängen då? Egentligen inte men lite värdelöst och tragiskt vetande kan ni få ta del av. Som hur kul det var att sitta på Fellans dagisavslutning och bli tagen för en trist snorkig fan. Varför? För att man är så stel i bäckenet att man inte kan vända sig om och snicksnacka med folk. Det tedde sig nämligen så att jag föll på min rumpa just så, åt fel håll, och därmed var jag fast, oförmögen att vända mig om och socialisera.

Och det är inte så kul att kissa i en pet-flaska heller. När jag var sängliggandes flög behovet på mig allt för fort, jag ylade åt frun att hämta en tom pet-flaska och vad kommer hon med? En halvlitare Cola. Fasen också, nervöst tittade vi bägge på när den snabbt fylldes utan att jag för den delen kände det där sköna ryset i ryggslutet. I en rasande fart for hon ut efter en enochenhalvlitare Fanta men det var för sent, smärtan i bäckenet gjorde mig oförmögen att knipa av och det blev som när man håller för vattenslangen: det pös ut i strila strålar över sovrummet. Tydligen har inte tjejerna fattat hur stora blåsor vi killar har och hon var riktigt imponerad när jag tillslut hade fyllt flaka två till hälften. Så imorse kom hon snabbt med Fantan.

Nu sitter jag faktiskt på sjukan. Tre och en halv timme för ett stick i armen är inte bra, inte alls bra. Och hemma sitter supernannyn Nyström som en ovärderlig hjälp och babysitter. Skönt med såna riktiga kanonkillar. /tobbe