Sista macken utan soppatorsk
FÄRJESTADEN
Då: 76 öre litern. Nu: 14 kronor och tre öre litern.
Då: Ett tiotal bemannade mackar i Färjestaden. Nu: Endast en.
Mycket har förändrats på 44 år, men Åke Johansson och hans mack består.
Året var 1968 när billackeraren Åke Johansson fick erbjudande om att ta över dåvarande Esso-macken på Södra hamnplan i Färjestaden.
Såhär i efterhand räddade det ju närmast mitt liv, billackerarna blev ju inte långlivade. Alla jag kände dog innan pensionsålder på grund av alla kemikalier, säger Åke sittandes i det fikarum som fram till 1995 var verkstad. Då byggdes macken om, blev Statoil istället med satsning på livsmedelshantering. Åke är numera pensionär men sönerna Tommy och Ronny har tagit över och han är på plats lite då och då och ger ett handtag.
Det är kul att macken stannat inom familjen men samtidigt känner jag mig lite skyldig. Branschen är ju så mycket hårdare nu jämfört med 1968, konstaterar han ett påstående som knappast behöver ifrågasättas. För 44 år sedan såg bensinbolagen på Färjestaden som något av en guldgruva. Det fanns nästan lika många mackar här som i Kalmar berättar Åke.
Vi hade två Esso-mackar här. Sedan låg OK-macken på andra sidan gatan och var en Gulfstation. Längs storgatan upp hade vi sedan Shell, BP, Unox, Texaco, ännu en Esso-mack vid Almérs, en Shellmack i Skogsby och sedan var det ju en Fina-station vid Köpstaden ett tag.
Bensinpriset har alltså ökat från 76 öre per liter till nuvarande 14 kronor och 3 öre. Men folk har i alla år haft samma diskussioner bensinen anses i alla tider vara för dyr och folk tar för givet att bensinmackarnas vinster ökar i och med prishöjningarna.
Men det är ju tvärtom. Vi tjänade väl fem gånger så mycket på bensinen per liter när jag började som man gör nu.
Sedan har vi ju det ständiga skämtet att du som mackägare har det så bra, eftersom du kan köra bil gratis. Det har jag väl fått höra ett tusental gånger, skrattar Åke.
I industriområdet i Färjestaden finns faktiskt reliker från den svunna tid då mackarna blomstrade i Färjestaden. Cisternen som Gulf hade nere vid hamnen plockades ner då bron byggdes men slängdes inte utan delades istället på mitten och blev tak till några lagerlokaler.
Men det var väl precis efter det som det var som bäst, när alla bilar kom över bron och vi lämpligt nog låg längs vägen. Det är väl kanske därför vi har överlevt när andra fått ge upp, säger Åke och förklarar att det var till att jobba mer eller mindre dag och natt på den tiden. En tid var något av en motsats till nutidens mackar med självbetjäning Esso hade anställda som hjälpte folk att tanka rengöra bilen.
Men till slut försvann det eftersom det var så få som ville betala extra för att få hjälp av någon kille som gjorde honnör.
Kommer det att vända då? Får vi tio mackar i Färjestaden igen någon gång?
Knappast. Den lönsamheten finns ju inte nu och det är svårt att se att guldåldern ska återkomma.
Vad är det bästa med yrket då?
Friheten med att ha något eget och att träffa folk. En del kunder har ju tankat hos oss ända sedan jag började. Det kan man kalla stamkunder.
MAGNUS ANDERBERG
