"Jag förstår mindre ju äldre jag blir"
GLÖMMINGE
Nietzsche, Pessoa, Sartre och några andra trevliga gubbar får bo kvar. Men filosofer som inte har någon humor och tror att gud skapat allting åker ut, skrattar Barbro Lindgren utanför sitt hus i Glömminge. I boken "Även en ihålig nöt vill bli knäckt" bjuder hon in mängder av filosofer.
Jag vet inte hur mycket som är tillåtet att sno från de gamla filosoferna, men det är ju bäst att knycka från gubbar som är döda. De kan ju inte stämma mig, säger Barbro Lindgren med solsken i blick. Bredvid sig har hon sin ständiga följeslagaren, hunden Mimmi. I hennes nya bok samsas de med storheter såsom Nietzsche och Sokrates. Dagliga bestyr som ogräsplockning varvas med visdomsord som berör livets mening.
Jag tycker om att knyta ihop stort och smått, förklarar hon.
Och en del småsaker tenderar att växa till sig efter ett tag. Ett märkligt övergivet korvskinn som hon uppmärksammade nere vid Fäholmen redan i sin förra bok har nu ramats in av någon okänd läsare och dessutom fått sällskap av ett annat korvskinn.
DÖDEN
Bäst gillar hon de filosofer som har humor och ett lätt sinnelag. Däremot ondgör hon sig över de som gör det enkelt för sig genom att se gud som skapare, så att de slipper förklara livets obegripligheter.
Sartre överraskade mig genom att vara en trevlig typ, medan till exempel Swedenborg var lite osympatisk. Hans tankar klarar jag mig utan här i huset.
En stor del av resonemanget handlar om förhållandet till döden. Bland annat gillar Barbro Lindgren tanke döden inte kan vara särskilt farlig eftersom det är samma status som innan födelsen, en period som inte var särskilt hemsk alls.
Jag har alltid tänkt mycket på döden. Men jag skulle säga att sedan ett år tillbaka ungefär så känner jag mig riktigt bekväm med tanken på den.
GRUBBLA MER
Genom bokens gång tycks det dock stå allt mer klart för Barbro Lindgren hur alla olika stora tänkares slutsatser mynnar ut i en sorts okunskap. Och hon konstaterar att hon håller med Sokrates "Jag vet bara att jag ingenting vet".
När jag var ung förstod jag allt. Trodde jag. Men ju äldre jag blir desto mindre begriper jag tycks det som. Inte förrän nu har jag förstått hur begripligt allting faktiskt är.
Ett förhållande som hon är fullt tillfreds med.
Folk borde generellt se till att grubbla mer. Om folk hade tänkt efter själva kring livets mening och behandlat andra som de själv vill bli behandlade så hade mycket varit vunnet, säger hon och plockar upp Mimmi i sin famn och kittlar henne på magen lite.
Då hade vi kanske inte behövt flagga så mycket eftersom vi ändå inte tänker ta andras länder, skrattar hon.
Så, hur mycket förstår Mimmi då av all filosofers välformulerade tankar?
Hon ligger väl någonstans under Nietzsche men över Swedenborg. Hon förstår ju när jag säger cykel och bredlåda till exempel. Så definitivt ovanför Swedenborg.
MAGNUS ANDERBERG
