Anderberg: ”Kaffe med skräll är gott men helst utan Donald Trump”
Det är division 6. Matcher som papperstidningen på fastlandet inte bryr sig om att rapportera om efteråt mer än i tabellform. Jag sitter där på Kvarnvallen och tjitt-tjattar lite med Johan Hellsten. Han säger någonting i stil med att spelet är bedrövligt. Jag svarar i stil med att det ändå är kul med mycket kamp. En halvsanning. Spelet var faktiskt bedrövligt långa stunder.
Vissa skrällar är bra, andra är dåliga och alla har perspektiv. Det var en bra skräll att Skidskyttelandslaget vann OS–guld. Lika stor och lika usel skräll var det när Vitryssland slog ut Sverige ur OS–hockeyn 2002. I stort sett hela fotbollsöland gillade RM:s skrällseger i PAIF–cupen – bortsett från förhandsfavoriterna från Glömminge. I Sverige råder nästan total enighet om att Donald Trump var en dålig skräll. Det var inte den som behövdes. En kvinnlig president hade varit sympatisk, även om hon var korrupt.
Där sitter jag med en kaffekopp i hand och rapporterar ”live” på vår hemsida. Det är svårt när det bara är närkamper och halvchanser. HAIK beskrev det bättre på sin egen Twitter: ”84' läktarbråk. En gästande hund hetsar en hemmahund. Tråkigt att se.”
Utan skrällar är vi ingenting. De behövs överallt även om de kan göra ont ibland. Mest ont gör det ändå om vi blundar i längden. Jag kan erkänna att jag varit less ibland med kaffekoppen i hand bredvid ett alltför förutsägbart derby i division 5. Jag kommer ihåg hopplösheten den där morgonen när Donald Trump valdes till president i USA. Känslan av meningslöshet när jag ringde tränarna för att prata om division 3–innebandy. Istället för om den där praktskrällen. Jag ville slänga den förutsägbara kaffekoppen och skriva något som faktiskt betydde något.
Men om vi tänker efter så skulle den riktiga skrällen i USA vara att revolutionera ”The american dream”. Trump vann valet för att folk fått för sig att allting är möjligt, ensam är stark och att vilja kan försätta berg. Trots motsatsen. Trots att landet byggt upp ett förtryck som saknar motsvarighet i världen för ett sådant modernt land. Vi ser att USA behöver en skräll. Men USA vill inte inse.
En bra skräll är om de slutar blunda.
Tillbaka till division 6 på Kvarnvallen. Kan Hulterstad verkligen vinna det här? Laget som varit sämre än Mörbylånga i seriesystemet sedan 1995. Känslan när minuterna tickar mot en skräll. HAIK var sämst på Öland och tycktes kämpa för sin existens för två säsonger sedan när Mörbylånga tog klivet upp i fyran. Nu är det 1–0 till Hulterstad. Det som är rätt bedrövligt spel blir plötsligt spännande. Kaffe med skräll är gott.
En bra skräll är om vi slutar blunda.
Inte tar rättvisa, jämlikhet, demokrati och trygghet för givet. Är det en skräll att Sossarna stramar åt flyktingpolitiken till den grad att det strider mot barnkonventionen, så att barn riskerar att inte få vård och skola? Nä, det är det väl knappast eftersom Mona Sahlins slutsats efter valförlusten 2006 var att folk inte ville ha solidaritet – och därför ville överge den spelidén. Det kommer aldrig vara en skräll att politiker vill ha mer makt utan att förtjäna det. Det är en skräll varje gång vi inte tillåter det.
En skräll är brutal och fantastisk även på division 6-nivå. I USA ställde sig folk i klasar av tusentals människor och gav ifrån sig primalskrik upp i skyn på årsdagen av Donald Trumps valseger. I Hulterstad misstänker jag att spelarna kommer att gå med högburna huvuden resten av säsongen. Men den riktiga skrällen är om laget inte ens går in som underdog i spelarnas egna huvuden när lagen möts i returen på Skansen.
Däremot är det ingen riktig skräll om Mörbylånga blir en segermaskin med Emil Halldin som tränare, inom kort. Men det förväntade är också bra ibland. Kanske var 7–1 mot Persnäs inledningen på ett segertåg? Kaffe med skräll är gott – fast helst utan Donald Trump då. Kaffe som man gjort sig förtjänt av är ännu godare.
