Annons

Tillfällen att ta vara på

Det finns tillfällen att förundras över, att få energi av, att hitta ett lugn av. Tidiga morgnar och sena eftermiddagar när solen skapar konstverk är sådana.
Publicerad 26 februari 2023
Soluppgång en en tidig morgon på Öland.
Soluppgång en en tidig morgon på Öland.Foto: olands_livsnjutare

Många av oss blir bedårade av vår fantastiska värld som vi bara får leva i och njuta av. Helt fritt och för intet får vi finnas i ljusets mitt och bevara det inom oss. Vi får ingå i ett sammanhang som är så stort att vi inte kan fatta det. Vi får bara vara i dess mitt och bländas av skönheten och vara innesluten.

Borgholms hamn den sjätte februari 2023. Klockan har just slagit 22 minuter över 4.
Borgholms hamn den sjätte februari 2023. Klockan har just slagit 22 minuter över 4.Foto: borgholmscityforening

Vi har ett behov av att överraskas, att förundras, att bedåras av sådant som är för stort för att i ord beskrivas. Att se, att uppleva och att känna känslan av det mäktiga det eviga. Det är kanske det vi behöver för att känna oss levande. Och inte minst att söka lugnet i det som är så stort att vi inte kan annat än att finna oss i att det finns sådant som är långt större än det som vi kan påverka till vardags. Vi kan söka lugnet, vi kan koppla av plikter och ”måsten” genom att åtminstone för en kort stund gå ut och finnas mitt i det omätbara.

”Ingen stund är såsom denna, kvällens sista, tysta timma.”
Karin Boye (1900-1941) 1921
Annons

När vi försöker sätta ord på vad vi har varit med om, då blir orden så värdelösa, lösa på värde, och det evighetsstora förminskas, förfulas och tappas på innehåll. Den enda som kan dela det mäktiga och fascinerande är den som själv har delat stunden med oss.

Soluppgång i februari vid stranden i Egby.
Soluppgång i februari vid stranden i Egby.Foto: harensjo_pa_oland

Bilder kan något lite förmedla upplevelsen. Men inte Känslan – den stora och djupa. För att den skall bli äkta måste man befinna sig på plats, vara en del i sammanhanget. Öppna upp för tillfälligheten, ta bort slöjan – för att leva, som Sven Lidman formulerade det.

Ingen kan veta när det där fantastiska ögonblicket då det blir ett tillfälle att hitta lugnet kommer. Ta vara på tillfället när det kommer till dig!

Evighetens gåta

Såg du evighetens gåta

över frusna vidder tiga;

såg du seklerna och åren

över Tidens alper stiga.

Såg du natten, såg du dagen,

tidlöst slumrande i dröm,

ena sig och blandas

i den vita eterns ström.

Såg du världens villa lösas

i en sky som skingrades av ljuset,

och av Evighetens luft förnam du

fjärran hän det svala suset.

Då skall rummets former brista,

så skall Döden för dig bäva,

och från livet lyfter du den sista

slöjan – för att leva.

Sven Lidman (1882-1960) ur Källorna, 1906

Maria WiellSkicka e-post
Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons