Henric Borgström: Svårt bedöma aktiekursen när valutakurser svänger
Framför allt gäller det skogsindustrin. Men rimligen också företag som vänder sig till hemmamarknaden och konkurrerar med allt dyrare importvaror.
Beräkningar blir alltmer komplicerade ju större börsbolagen är, t ex Husqvarna med 24 större produktionsanläggningar i 14 länder samt försäljning i långt fler. Nyligen lades en fabrik ned i Kina och en köptes i USA. Dessutom säkrar nästan alla företag sina intäkter och kostnader i förväg, ofta uppemot ett år.
Då blir det svårt att räkna ut, gissa eller ”analysera”, tills företaget självt redovisar i bästa fall i kvartalsrapporten.
Även i skogsindustrin kan det vara komplicerat, Ahlstrom-Munksjö där finländska Ahlströms har euro på hemmaplan, men svenska kronor i Munksjö. Likadant i Stora Enso.
Ser vi på lång sikt, fem år, har kronan försvagats mot euron från ca 8:75 kr till ca 10:53 kr, mot dollarn från ca 6:40 till 9:29 kr, mot pundet 11:75 till 12:28 kr, schweizerfrancen 7:30 till 9:27 kr, kinesiska yuan (renminbi) från 1:05 till 1:38 kr.
Det förklarar delvis att genomsnittet för Stockholmsbörsens alla aktier under samma tid fem år stigit med 35 procent fram till måndagsförmiddagen. (Turistvalutor, sedlar, ger betydligt sämre växlingskurs).
De 30 största företagen som ofta är större utomlands och därför har mer blandade valutakorgar har under samma tid stigit knappt hälften så mycket, 16 procent.
Går vi tio år tillbaka finner vi att genomsnittet för alla stigit med 204 procent, alltså har en hundralapp blivit drygt 300 kr.
De 30 största har samtidigt stigit 151 procent eftersom deras försäljning i olika valutor inte sjunkit lika mycket som kronan, tvärtom stärkts. Till detta kommer årliga utdelningar på 3-4 procent.
Våra två mest ”folkkära” med flest aktieägare, vardera över 400 000, plus att vi alla är delägare via pensionsfonder – har hamnat i bakvattnet, Ericsson har stigit 60 procent på tolv månader men endast 5 procent på fem år, Telia har backat 18 procent på fem år.
På tio år efter förra djupa finanskrisen har dock Ericsson-aktien stigit 20 procent, Telia plus 11 procent.
Det illustrerar hur snabbt det svänger ute i bolagen.
Kom dock ihåg att en svag valuta visserligen räddar en stor del av industrisysselsättningen, men gör svenska folket relativt ”fattigare”, vilket tydligast visar sig i dyrare utlandsvistelser och högre utlandsskuld. Men det kan vi ändå gott leva med.