GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Körde hopplöst fast i lervällingen – fick sätta skidor på maskinen: ”Genialt”

Hösten 1974 var en riktigt blöt historia och traktorerna körde ner till kalkstensflisan i åkern som hade förvandlats till lervälling. Men sockerbetorna kom upp ur jorden till slut, tack vare en genial lösning.
Dyestad • Publicerad 23 januari 2022 • Uppdaterad 28 januari 2022
Bernhard Nilsson har fotograferat sockerbetsskörden 1974 som blev en riktigt blöt historia.
Bernhard Nilsson har fotograferat sockerbetsskörden 1974 som blev en riktigt blöt historia.Foto: Privat

I Facebook-gruppen ”Öland genom tiderna” har Johan Cedergren delat med sig av några uppmärksammade bilder, som hans far Bernhard Nilsson har fotograferat. De skildrar sockerbetsskörden hösten 1974 som var en riktigt blöt historia. På bilderna syns det att åkern har förvandlats till lervälling och maskinerna har sjunkit ner och kört fast totalt.

– Hösten var sanslöst regnig och det blev lervälling överallt. Vår far hade satt sockerbetor på vårt största skifte som kallades Götaland och som han hade köpt något år tidigare. Det var mycket pengar i sockerbetor vilket innebar att de skulle upp till varje pris, berättar Johan Cedergren som själv minns händelsen då han var hemma och arbetade på gården.

Han bor numera i Karlstad men är uppvuxen i Dyestad där hans familj drev ett lantbruk som hans far Bernhard Nilsson tog över från sin far 1953.

– Min far och mor bodde utanför Kalmar då och far jobbade på en bilverkstad och var inte sugen på att ta över gården. Men min mor drömde om en egen gård med massor av ungar och så fick bli.

Bernhard Nilsson och Ingeborg Cedergren Nilsson fick tillsammans fem barn. De byggde ut ladugården tidigt och installerade då en automatisk utgödsling vilket var en av de första på Öland. Det byggdes även en för den tiden toppmodern verkstad.

– Min far var oerhört tekniskt begåvad och kom alltid på egna smarta lösningar på olika problem och byggde även egna maskiner. Min mor var konstnär och tillsammans brukade de även göra konst i verkstaden av metall.

Bernhard Nilssons tekniska begåvning kom till stor nytta under sockerbetsskörden. De visste på förhand att det skulle bli en utmaning. Därför hade de utrustat sockerbetsupptagaren med dubbelmontage och likaså traktorn som drev den. De lånade in grannens BM Victor som också skulle dra ekipaget.

– Den hade hjärnhjul och hade ett vansinnigt bra grepp men man fick vara försiktig för det fanns risk att den slog runt.

Trots de noga förberedelserna blev arbetet tröstlöst.

– De sjönk ner med traktorerna, ända ner till kalkstensflisan och körde fast.

Bernhard Nilsson sov inte många timmar den natten och funderade på hur han skulle lösa problemet.

– Mitt i natten kom han på att han skulle montera dit skidor på betupptagningsmaskinen för då skulle den flyta fram på åkern. Så han monterade två stora metallskivor under betupptagaren och det gick bra till en början men det blev ett gigantiskt motstånd att dra traktorn och betesupptagaren på lervällingen.

Bernhard Nilssons bild säger allt om hur hopplöst läget känns när traktorn har körts djupt ner i åkern, ändra till kalkstensberggrunden. På bilden syns (från vänster) hans söner Martin och Lars,  och Bernhard. I traktorn sitter Johan Cedergren.
Bernhard Nilssons bild säger allt om hur hopplöst läget känns när traktorn har körts djupt ner i åkern, ändra till kalkstensberggrunden. På bilden syns (från vänster) hans söner Martin och Lars, och Bernhard. I traktorn sitter Johan Cedergren.Foto: Privat

De fick då låna en bandtraktor från Kalmar som kördes till Öland.

– Jag vet faktiskt inte hur han lyckades få tag i den men jag antar att läget var svårt för många och man hjälptes åt.

Hur gick det?

– Skidlösningen var genial och tack var den lyckades vi skörda varenda sockerbeta på åkern. Sedan var åkern sönderkörd och året efter var det inte mycket som växte där. Det tog några år för den att repa sig men det var värt priset för att få upp betorna.

Johan minns än idag hur viktiga sockerbetorna var för lantbruket.

– Mjölken och sockerbetorna var det som drog in pengar till gården. Blasten från sockerbetorna användes till foder och likadant restprodukterna från sockertillverkningen.

– Ingenting fick gå till spillo, varenda sockerbeta skulle med till sockerbruket. Jag och mina bröder fick gå bakom sockerbetsupptagaren och samla upp de betor som ramlade av. Spill tolererades inte.

Johans föräldrar är sedan länge bortgångna och hans familjegård drevs sedan vidare av hans bror men finns inte längre kvar inom familjen.

Johan hade först planer på att bli lantbrukare och utbildade sig på Ingelstorp men efter några år sadlade han om till lärare.

– Jag gav upp tanken på att bli lantbrukare när jag insåg hur mycket jobb det är med att ha kor och de höga skulderna. Jag studerade till lärare istället och har de senaste åren varit it-ansvarig på en skola.

De fick låna in en bandtraktor från Kalmar som orkade dra ekipaget vilket gjorde att alla sockerbetor kom upp.
De fick låna in en bandtraktor från Kalmar som orkade dra ekipaget vilket gjorde att alla sockerbetor kom upp.Foto: Privat
Ingebord och Bernhard när de bjuder in till vinfest på 1970-talet.
Ingebord och Bernhard när de bjuder in till vinfest på 1970-talet.Foto: Privat
Alexander JensenSkicka e-post
Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.