Juni 1949: Förslag om fast bro över Kalmarsund
I denna del av ”Ölandsbladet i backspegeln” dyker vi djupare än tidigare i arkivet. Vi backar bandet ända till 11 juni 1949 då planerna på en bro mellan Öland och fastlandet var i full gång.
Så hade de varit i minst tio år. 1939 fick väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i uppdrag av regeringen att ”verkställa en förutsättningslös utredning” om ett brobygge. Andra världskrigen kom emellan med i juni 1949 skrev Ölandsbladet att utredningen lades fram för kommunikationsministern av generaldirektör Bolinder och byråchefen Kolm.
”Den går i korthet ut på anläggningen av en bro från norra delen av Kalmar stad över sundet till en plats i närheten av Algutsrums kyrka. Kostnaden beräknas till 28 eventuellt 32,6 miljoner kronor med tillämpning av 1945 års priser. Sex olika sträckningar har undersökts. Den totala bro- och väglängden i varje sträckning uppgår till cirka 11 km, varav cirka 6 km över vatten.”
Artikeln hade ritningar på två olika förslag till utformning av bron. Det ena en balkbro som ser ut ungefär som den existerande Ölandsbron. Det andra en bågbro.
”Det ena alternativet avser sålunda en balkbro med huvudbärare av stål, det andra en bågbro med huvudbärare av betong. Större delen av förbindelsen i övrigt över sundet förutsattes utförd som bank. Detta är ekonomiskt fördelaktigt, varjämte man i största möjliga utsträckning kan undvik arbeten som fordrar specialarbetare.”
Exakt var bron skulle placeras var ett hett diskussionsämne.
”Södra-norra linjen med sträckning över Kullö, vilken linje på fastlandet utgår från Hantverkaregatan i Kalmar och därefter fortsätter över Norra Kullö, Södra Svinö, Skallöarna och Kalvholmarna till Algutsrum är den billigaste. Därnäst billigaste är den norra linjen. Vid 7 meter fri bro- och vägbredd är kostnaderna för alternativen balk- respektive bågbro över djuprännan i huvudsak lika stora, under det att vid 11 meters bredd alternativet med bågbro är billigast.”
”Representanter för Kalmar stad har uttalat sig för någon av södra eller södra-norra linjerna med sträckning över Kullö. Södra linjen har den rakaste sträckningen men är betydligt dyrare än de övriga med undantag av norra-södra linjerna. I alla linjer utom den södra kommer den stora bron över djuprännan att delvis bli förlagd i kurva. Från sjöfartshåll har norra linjen förordats framför den södra. ”
Har du något särskilt som du vill läsa om i ”Ölandsbladet i backspegeln”? Hör av dig så ska vi dyka ner i arkivet och se vad vi kan hitta.
Tidigare artiklar i serien ”Ölandsbladet i backspegeln”
