Jägarna om kronhjortarna: ”Borde inte ses som ett hot”
För drygt en vecka sedan skrev Ölandsbladet om att LRF har gjort en polisanmälan gällande olaglig utsättning av kronhjort, som de hävdar gjordes i våras på norra Öland av privatpersoner. Enligt SVT har polisen valt att inte gå vidare med anmälan då det inte finns några spår att gå på.
Detta var en av flera liknande polisanmälningar. De senaste åren har vildsvin, dovhjort och kronhjort synts allt mer på Öland och LRF vill förhindra att dessa arter etableras då de är oroliga för stora skador på vallar och åkrar.
– Öland ska inte behöva vara med om detta. Detta måste stoppas. Vi kan inte sitta stilla och se på när nya arter introduceras, sa Pär Åberg, sammankallande i LRF:s viltgrupp, i Ölandsbladet.
Nu uttalar sig Borgholms Jaktvårdskrets och Mörbylånga Jaktvårdskrets i frågan. De motsätter sig utrotning av dessa arter.
– Vi ställer oss absolut inte bakom någon form av olaglig utsättning. Det är bra att de polisanmäler om de misstänker detta, säger Erica Lindquist, ordförande i Mörbylånga jaktvårdskrets.
– Men från vårt håll blir vi bekymrade när LRF vill utrota de här arterna som nu finns på Öland och som är en del av Sveriges fauna. Man ska vårda och förvalta de viltstammar som finns och de ingår också i den biologiska mångfalden och borde inte ses som ett hot. För oss är det viktigt med stammar av hög kvalitet snarare än kvantitet, säger Niclas Niklasson, ordförande i Borgholms jaktvårdskrets.
Hur ser ni på att de kan ställa till med stora skador för jordbruket?
– LRF:s medlemmar är de största markägarna och har man en dialog med sina jägare borde stora skador kunna undvikas. Det finns alltid möjlighet till skyddsjakt på specifika platser om man drabbas, säger Erica Lindquist.
– Rent trafikmässigt är inte kronhjorten något stort bekymmer. För de är väldigt skygga och håller sig helst borta från vägarna. Störst problem är det för skogsbönder då de barkar av träden, säger Niclas Niklasson.
Men har ni inte förståelse för lantbrukarnas oro?
– Jo och jag är själv uppfödd på gård. Men istället för att bara se det negativa kanske man kan försöka se det positiva, att det kan vara en utveckling inom företaget. Naturbruk kan bli ett komplement till lantbruket och skogsbruket genom att tjäna pengar på de nya viltstammarna, säger Niclas Niklasson.
LRF är säkra på att dessa arter har kommit genom utsättningar och se andra möjligheter som osannolika. Men jaktvårdskretsarna är inte alls lika säkra på detta. De menar att individer kan ha simmat hit från fastlandet eller har rymt från gamla och existerande hägn på Öland.
– När det gäller kronhjort tycker jag att det känns långsökt med olaglig utsättning. Vilda kronhjortar är väldigt svåra att fånga och att köpa en från ett hägn är dyrt. Dessutom är de registrerade och det krävs licens att ha hjortar, säger Erica Lindquist och fortsätter:
– Både Kronhjortarna och dovhjortarna kan ha sitt ursprung från gamla hägn där individer har rymt eller från existerande. Vid brunsten kan hjortar ha simmat hit från fastlandet, de är goda simmare.
Det är långt att simma...
– Det är ologiskt att de skulle simma över men det är lika ologiskt att någon har satt ut hjortarna, säger Niclas Niklasson.
När det handlar om vildsvin är det lättare att fånga dem vilt och sätta ut dem. Men de tror att det även där finns en naturlig förklaring som exempelvis simning.
– LRF:s förutspådde en explosion men det har inte inträffat. Det tyder på att det inte handlar om utsättningar. Särskilt eftersom det inte finns någon dokumentation om kultingar eller hondjur. Vad jag vet så har alla skjutna och påkörda vildsvin varit galtar, säger Niclas Niklasson.
– Historiskt sett har alla de här arterna funnits på Öland. När dessa stammar har ökat på fastlandet så har individer även dykt upp på Öland, säger Erica Lindquist.