Annons

Henric Borgström: Henric Borgström: Bättre kvartalsresultat räcker inte för börsen

Övervägande delen av över 700 noterade bolag på halvdussinet olika börslistor har visat fortsatt höga vinster under första kvartalet eller ännu högre än samma period förra året. De många ”förhoppningsbolagen” på de mindre listorna uppvisar ofta lägre förluster än tidigare.
Henric BorgströmSkicka e-post
Publicerad 29 maj 2018
Henric Borgström
Detta är en personligt skriven text i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Men genomsnittet för börskurserna vill sig inte riktigt i Stockholm. Under fredagen låg de strax över noll på snittet för de tre stora listorna (OMX-Nasdaq), strax under noll om vi ser tolv månader tillbaka. Frankfurt, London och New York ligger kring noll sedan årsskiftet. Men de två stora USA-börserna NYSE och Nasdaq utklassar Europa med sina ca 20 procent upp på tolv månader.

President Trumps löften om ”America first” har ingjutit ny optimism om landets företagande även om så mycket ännu inte har hänt, men tron är alltså stor att det blir. Aktiekurserna är en subjektiv blandning av bolagens gångna resultat och tron eller misstron om framtiden.

Annons

Just misstron drabbar bankaktierna, nya regleringar, risken för högre räntor när de lånar av varandra, rädslan för uppstickare med ny teknik, bidrar till skepsisen. A-aktierna i Handelsbanken har tappat 12 procent sedan årsskiftet fram till måndagsförmiddagen, SEB 14 procent, och Swedbank minus 6 procent. Nordea minus 13 procent. Visserligen har de nyligen betalat utdelningarna på 6-7 procent vilket matematiskt sänker kurserna lika mycket. Men om vi går tillbaka tolv månader är nedgången klart större än från årsskiftet.

Men även aktierna i uppstickarna Collector, Resurs och TF ligger back.

Folkaktien Telia har sjunkit ca 5 procent efter uppgifterna om ett planerat köp av TV 4 och C More läckte ut. Telia är stadd vid god kassa efter försäljningen av televerksamheten i gamla kommunistländer och tror sig uppenbarligen förränta priset på ca 12 miljarder kronor för TV-kanalerna.

Att en svag valuta som svenska kronan spelar stor roll för bolagens konkurrenskraft är helt klart, ju större andel av exporten som produceras i Sverige, desto högre blir vinsten när intäkterna växlas in från euro, danska kronor som följer euron och norska kronor som stigit med ca 8 procent mot den svenska på kort tid.

Men den svaga valutan spelar också in i aktiemarknadens uppfattning om samma bolag som noteras på två olika börser, t ex både i Stockholm och Helsingfors. Skogsindustrin Ahlstrom-Munksjös aktie har hittills i år sjunkit 10 procent i Helsingfors men bara 6 procent i Stockholm, Stora Ensos R-aktie har stigit 30 i Helsingfors, 39 i Stockholm.

SSAB stål plus 4 procent i Helsingfors, plus 8 procent i Stockholm, dataföretaget Tieto plus 16 i Helsingfors, plus 22 i Stockholm. Dessa bolag framstår därmed som mycket bättre på den svenska aktiemarknaden än på den finländska. Så kan det vara att vara i ett land med starkare valuta där medborgarna känner sig rika än i ett land som Sverige där de som reser utomlands känner sig fattigare åtminstone jämfört med för ett par år sedan innan euron stärktes kraftigt och kronan försvagades.

Annons
Annons
Annons
Annons