Halv hektar stor satsning på framtida lek: ”Jättevärdefull”

”Åtgärd nummer två vid Bödakanalen” är igångsatt med cirka en vecka kvar till klart och färdigt. Den första ägde rum 2018 då våtmarken Brokhål strax norr om hamnen i Böda restaurerades i Lona-projektet Ölandsvatten. Tvåan görs i regi av uppföljaren: Ölandsvatten 2.0.

– Uppströms Brokhål, hela det här avrinningsområdet, det vattendraget är helt uträtat och fördjupat. Så det finns egentligen inga naturliga vattenmiljöer kvar längs det här vattendraget, utan det är dike, säger projektledaren Tobias Berger.

Vi står cirka en kilometer väster om landsvägen i Mellböda där en helt ny och cirka 0,5 hektar stor våtmark är under uppförande.

– Så detta blir nästa steg i att få Bödakanalen att bli mer levande, säger han och tittar ut över den grunda svämplan grävmaskinen skapat i östra kanten av våtmarken.

– Det här är inte en restaurering utan det är ett anläggande av en våtmark.

Över 5 000 kubikmeter massor har grävts upp och flyttats och använts som förbättring på intilliggande åkermark.

Syftet med våtmarken är bland annat att fisk – som gädda och abborre – ska hitta dit för lek.

– Idag finns det ingen fisk som vandrar upp i kanalen, det vet vi efter flera provfisken. Nu skapar vi förutsättningar för att det ska kunna finnas fisk på sikt. Och sen så får vi se om vi kan få till en naturlig återetablering. Eller om vi, som vi är lite inne på, ska hjälpa fisken på traven och hitta hit.

Och plantera in fisk?

– Ja, precis. Att man hjälper till att återetablera. För det är så pass illa ställt i Ölandskusten idag. Det blir en fin lek- och uppväxtmiljö för gäddor och abborre som på sikt skulle kunna vandra ifrån kusten och ända upp hit, vilket gäddan gjort förut.

Verkligen?

– Ja, det finns människor i bygden som har vittnat om hur deras far- och morföräldrar har fångat gäddor här uppe i början på 1900-talet. Av det finns det egentligen ingenting kvar idag. Det har legat flera våtmarksområden längs med det här vattendraget som idag är borta.

Även miljön är vinnare i sammanhanget.

– När vegetationen etablerat sig så kommer våtmarken att bidra till att ta upp näring och därmed minska näringsläckaget till Östersjön. Den är också värdefull för den biologiska mångfalden rent generellt, som för fåglar, insekter, groddjur och vilt.

Varför kom ni fram till att just den här platsen skulle vara bra för att anlägga ny våtmark?

– I det här fallet har det helt varit att vi har jobbat med markägare som har varit positiva och som vill göra något bra. Då har vi fått titta på hur det ser ut längs kanalen och vilka sträckor det har gått att jobba på.

– Min förhoppning är att kunna fortsätta jobba i Bödakanalen och då är vi helt beroende av markägare som är positiva till att kunna bidra. Som i det här fallet, det är något vi är otroligt tacksamma för. Och finns det markägare som läser detta och som blir intresserade, då får de gärna höra av sig.

Hur är situationen för ”Ölandsgäddan”? Beklämmande dålig?

– Ja, det är beklämmande dåligt. Så nära katastrof det kan benämnas faktiskt.

På frågan ”varför” har Tobias Berger två huvudspår: våtmarker som försvunnit i det långa perspektivet samt, i närtid, storspigg.

– Storspiggen har ökat explosionsartat i Östersjön, sannolikt till följd av utfiskningen av torsk och stor strömming och den är ju en väldigt viktig predator när ynglen kläcks. Storspiggen kommer in till kusten precis vid den tiden och då äter den i princip rent. Men ”varför” är ju tiotusenkronorsfrågan som alla försöker besvara och det pågår forskning på det också, bland annat vid Linnéuniversitetet.

Men storspiggen hittar inte fram till våtmarker som denna?

– Inte i de numerärerna som vid kusten.

Vad önskar du se här om två-tre år?

– Om några år så hoppas jag att man kan åka hit under den tidiga våren och titta på hur gäddor plaskar längs kanten här. Det är inte en helt orimlig ambition tycker jag.