GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Forskare vädjar – kartlägg insekter: ”Vi står redo”

För att bland annat kunna mota bort de insekter som kommer hit och ställer till elände, samt gynna de arter som faktiskt behövs, skulle Sveriges insekter behöva kartläggas och övervakas bättre. Forskare på Station Linne har verktygen för detta.
Kruxet: Det fattas 5 miljoner.
Digital Bas 3 mån 3 kr
Stöd oss.För fri lokal journalistik.
Du läser just nu en upplåst artikel. Genom att teckna Digital Bas får du tillgång till alla nyheter på sajten och stödjer vår närproducerade och oberoende journalistik.
Skogsby • Publicerad 23 januari 2023 • Uppdaterad 25 januari 2023
Att enstaka arter försvinner är sorgligt, men det är helheten som är viktig för hållbara ekosystem, det menar Dave Karlsson, stationschef på Station Linné som önskar att Sveriges alla insekter kartläggs.
Att enstaka arter försvinner är sorgligt, men det är helheten som är viktig för hållbara ekosystem, det menar Dave Karlsson, stationschef på Station Linné som önskar att Sveriges alla insekter kartläggs.Foto: Natalia Johansson

Dave Karlsson möter upp på Station Linné. Anledningen till vårt möte är den insändare han och ett gäng professorer nyligen publicerat i Dagens Nyheter. I deras skrift är budskapet tydligt: starta en kartläggning av landets alla insekter redan i sommar.

Men varför då kanske den oinvigda tänker?

”Det är inte orimligt att tro att vi inom något årtionde kommer att ha tusentals nya insektsarter i Sverige. Snarare tvärt om!”
Dave Karlsson

Dave Karlsson beskriver på ett pedagogiskt sätt hur alla insekter har en roll i vår fauna.

– Tänk dig ett stort flygplan, där alla muttrar, skruvar och brickor motsvarar alla insektsarter. De stora plåtarna är däggdjur eller träd. Är du ute och flyger och det lossnar en mutter spelar det ingen roll. Men rätt vad det är lossnar det så många muttrar att det fläks bort en stor plåtbit, då blir det en ostabil framtid för planet.

En metafor som slutar med att flygplanet kraschar.

– Men när vi vet vart alla muttrar och skruvar sitter, när vi vet vad alla arter spelar för roll, då är det lättare att sätt in adekvata resurser. Vi förstår vad vi ska göra för att hålla nere arter som vi inte vill ska komma hit och ställa till elände, samt gynna arter som vi behöver.

Naturen förändras i takt med klimatförändringarna som medför att allt fler okända insektsarter kommer in i landet.

– Det är inte orimligt att tro att vi inom något årtionde kommer att ha tusentals nya insektsarter i Sverige. Snarare tvärt om!

Vespa Velutina, i Sverige kallad sammetsgeting.
Vespa Velutina, i Sverige kallad sammetsgeting.Foto: Danel Solabarrieta

Station Linné har med stöd från SLU Artdatabanken i 20 års tid hållit på med stora nationella inventeringar av insekter. Det finns ingen institution i landet som har mer erfarenhet av detta. De senaste åren har metodiken för att analysera DNA utvecklats enormt. Arbetet med att ta fram DNA-sekvens från ett enda exemplar var i början både tidsödande och oerhört kostsamt.

”Vi kan hitta arter som är så lika varandra att de inte går att skilja åt med blotta ögat men där de molekylära sekvenserna i deras DNA skiljer dem åt”.
”Vi kan hitta arter som är så lika varandra att de inte går att skilja åt med blotta ögat men där de molekylära sekvenserna i deras DNA skiljer dem åt”.Foto: Maria Wiell

– Om jag för 20 år sedan hade en fluga som jag ville ha DNA från och lämnade iväg den till labb så kostade det 30 000 kronor att få fram de uppgifterna.

Idag kostar det tio kronor att få fram samma data.

– Nu kan vi på ett par dagar artbestämma tiotusentals exemplar av insektsarter, många av dem helt säkert inte ens är kända tidigare.

Forskarna på Station Linné har nu tagit fram ännu en ny metod, en så kallad hybridmetod där man kombinerar klassiskt bestämningsarbete och genetisk analys av de prover de får in från insektsfällorna. Med hjälp av denna metod skulle en inventering och kartläggning av Sveriges insekter kunna genomföras på ett väldigt kostnadseffektivt sätt.

– Vi skulle då kunna processa, artbestämma, DNA-sekvensera och analysera art för art, grupp för grupp väldigt snabbt och korrekt, säger Dave och tillägger:

– Apparaterna har vi redan här på forskningsstationen. Vi har all utrustning och står klara att köra. Med vår hybridmetodik når vi ett facit med en gång. Vi kan hitta arter som är så lika varandra att de inte går att skilja åt med blotta ögat men där de molekylära sekvenserna i deras DNA skiljer dem åt.

Vad skulle ni behöva för att kunna genomföra denna kartläggning?

– Personalen finns i dagsläget. Vi skulle kunna göra en rikstäckande övervakning av en stor del av landets insekter för mindre än fem miljoner kronor om året. Då skulle vi kunna analysera resultaten från strategiska punkter i Sverige för att ha koll på insekterna i hela landet. Det är en 50-öring per människa och år. Det är den storleken vi pratar om i pengar och det måste ett land som Sverige ha råd med!

När skulle ni kunna starta?

– Vi står redo. Om vi fick ett uppdrag nu, då skulle vi väldigt snabbt kunna vara igång med det här. Jag hoppas att de öländska kommunerna eller kanske länsstyrelsen i Kalmar vill gå i bräschen och satsa på detta tillsammans med oss på Station Linné.

Fakta

Dessa invasiva insekter kan komma hit

EU:s förteckning över invasiva insektsarter men som ännu inte har observerats i Sverige består bara av två arter:

Sammetsgeting, (Vespa velutina)

Mindre eldmyra, (Wasmannia aurupunctata)

-------------

Exempel på insekter som ännu inte hunnit etablerat sig i Sverige ännu och som vi heller inte vill ha hit, men som högst troligt snart kommer att finnas här som ett resultat av klimatförändringar är till exempel:

Tigermygga (Aedes albopictus) är en av världens mest invasiva arter. Den har sedan den påträffades första gången i Europa (Albanien (1979) etablerat sig runt hela Medelhavet och finns nu upp till mellersta Tyskland. Förutom irriterande och kliande bett kan Tigermyggan bära på sjukdomar som Denguefeber, Chikungunyafeber eller Zikavirus.

Coloradoskalbagge (Leptinotarsa decemlineata), påträffades i Sverige första gången i större skala på 1970-talet, men har inte etablerat sig ännu. Coloradoskalbaggen är en karantänskadegörare som har potential att orsaka omfattande skadegörelse på potatisodlingar. I Finland är den väletablerad och omfattas av den nationella strategin för främmande arter.

Sandmyggor (Phlebotomus sp.) förekommer närmast i medelhavsområdet där de sprider Visceral leishmaniasis, en allvarlig parasitsjukdom. Utan behandling är risken stor att man avlider. då levern och mjälten förstoras, vilket leder till blodbrist.

Natalia JohanssonSkicka e-post
Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.