Författardebutant: Fick inspiration från släktgården i Tryggestad

– Jag bodde som barn under en period i Tryggestad där min pappa har en släktgård från 1600-talet. Det var därifrån jag fick inspiration till min bok, säger Louise Brynielsson.

Hon är född i Göteborg, med en grekisk mamma och en öländsk pappa. Som barn fick Louise höra historier om vätten när de var i Tryggestad. Då blev hon fascinerad över tron om att den magiska världen ligger nära den vardagliga och att den lille vätten tog hand om gården när de inte såg på.

– Vi fick höra historier om hur min farmor brukade säga till innan hon hällde ut vatten för att varna vätten. Men sen var det lite magiskt för vi var här på Öland på sommaren och på jularna men under resten av året var vi på västkusten, trots det så överlevde alltid alla våra växter i Tryggestad. Som barn kunde man inte låta bli att undra om det var vår lille gårdstomte som hjälpte oss och att farmor visste vad hon gjorde, säger Louise.

Nu är Louise mammaledig, annars jobbar hon på sin pappas företag där familjen jobbar.

– Sedan en tid tillbaka är jag och flickorna i karantän i Tryggestad tillsammans med mina föräldrar. Jag är väldigt ”jultokig” och nu är det en del förberedelser inför årets julfirande här på Öland.

Boken handlar om en liten stadstomte som heter Thure. Han vill bli en riktig gårdstomte på landet. En dag packar han sina saker och sätter sig på tåget och åker norrut, men vägen till att hitta en gård är svårare än han kunnat föreställa sig. På vägen möter Thure både älvor och troll när han färdas genom skog och över älv.

– Det handlar om att inte ge upp sin dröm även om man möter många hinder på vägen och att det ibland känns omöjligt.

Det är nu tio år sedan Louise började skriva på berättelsen under tiden hon studerade och bodde i en lägenhet på Hisingen i Göteborg.

– Kort därefter flyttade jag hit till Tryggestad och veckopendlade till mitt jobb i Göteborg och efter det drog vuxenlivet igång med allt vad det innebar. När jag sedan själv fick barn så började jag fundera över min berättelse igen.

För ett år sedan bestämde sig Louise för att chansa och då skickade hon iväg sin berättelse till en lektör (en person som arbetar med att hjälpa författare att hitta både guldkorn och brister i ett manus) som fastnade. De hjälpte henne med att få ihop ett manus som sedan skickades vidare till förlag.

Här är ett kort stycke från Tomten Thure hittar hem:

”"Plötsligt ser han att det glittrar till lite och han hör ett sus sväva förbi. Thure stelnar till och ser att isen skimrar och glittrar allt starkare och fram ur glittret stiger det fram en älva. Thure backar snabbt bort från isen och stirrar med stora ögon på älvan."

Boken är skriven som en julkalender med 24 kapitel. En spännande julberättelse som det är svårt att läsa lite i taget av då man vill veta hur det ska gå för Thure på hans resa.