Annons

Fina fisken i träsket– skriver historia: ”Större och större”

– Från vårt perspektiv är detta en historisk händelse, säger Tobias Berger, projektledare på Sportfiskarna, om arbetet med att återskapa Petgärde Träsk till det gäddparadis det en gång var.
Petgärde • Publicerad 17 september 2024 • Uppdaterad 23 september 2024
Jobb i träskmiljö, mumma för gädda.
Jobb i träskmiljö, mumma för gädda.Foto: Michael Ståhl

En massiv betongtröskel står i vägen.

Och har gjort så i över 40 år.

Annons

– Historiskt sett är Petgärde träsk kanske Ölands viktigaste rekryteringsområde för gädda. Träsket var omskrivit redan på 1700-talet för all gädda och abborre och annan fisk som gick upp och lekte här. Men när dämmet kom på plats blev det stopp, förklarar Tobias Berger, projektledare på organisationen Sportfiskarna, när vi efter en guppig och lerig bilfärd i den blöta terrängen står vid den kanal som förbinder träsket med Östersjön strax norr om Kårehamn.

Det som nu pågår direkt nedströms dämmet ska råda bot gäddornas längtan till bra lekmiljöer. I grova drag görs en ”handikappramp”, en slänt med två procent lutning från tröskeln och ner mot kanalbotten.

– Vilket gör att istället för att fisken ska möta en vägg så kommer de kunna simma upp med enkelhet och bara simma förbi den här tröskeln under våren, förklarar Tobias Berger och berättar mer om insatsen som bland annat kräver grävmaskin, dumper, padda och vanligt fysiskt kroppsarbete.

– Den här ”rampen” blir extra stor eftersom det är en stor kanal. Ett svårt arbete och det är en bra bit över 500 ton sten som ska ner totalt. Det är kross och sedan natursten som ska på.

Tobias Berger, Sportfiskarna, Johannes Petersson, Johannes Petersson, Borgholms Schakt, Olof Engstedt, Sportfiskarna, Marcus Arnesson, länsstyrelsen, Stefan Ottosson, Petgärde Gård och Jesper Axelsson, även han Petgärde Gård. Samt, på paddan, Vira Axelsson.
Tobias Berger, Sportfiskarna, Johannes Petersson, Johannes Petersson, Borgholms Schakt, Olof Engstedt, Sportfiskarna, Marcus Arnesson, länsstyrelsen, Stefan Ottosson, Petgärde Gård och Jesper Axelsson, även han Petgärde Gård. Samt, på paddan, Vira Axelsson.Foto: Michael Ståhl

Även organisationen Sportfiskarna har närt en längtan. I flera år dessutom.

– Det är ungefär tio år sedan vi började dra i det här och från vårt perspektiv är detta en historisk händelse. Det vi genomför är den högst prioriterade fiskvårdsåtgärden för gädda på Öland och absolut det projekt som har störst potential att kunna vända den negativa trenden för gädda i det här kustområdet.

Och det finns gädda som vill upp, de hittar hit?

– Absolut, det gör de. Än idag står det gäddor och stöter nedanför dämmet som de gjort i alla år. Men det är ju inte särskilt mycket gäddor som går upp i kanalen och leker mot vad som skulle kunna finnas när de får tillgång till de här lekmiljöerna.

Denna specifika åtgärd är ett samarbete mellan Sportfiskarna, länsstyrelsen som förvaltare av naturreservatet Petgärde Träsk och markägaren Petgärde Gård AB för att också ingå i det projekt som genomfört flera liknande jobb runt om på Öland: Ölandsvatten 2.0 med föregångaren Ölandsvatten.

Tobias berättar att dämmet kom på plats i början på 1980-talet och att det byggdes om till en mer självreglerande funktion runt millennieskiftet och att syftet var att rädda våtmarksmiljön, bland annat för att gynna fågellivet.

Annons

– Och då hade man inte fisket i åtanke längre, konstaterar han och berättar att Petgärde Träsk är omkring 30 hektar stort.

– 25-30 hektar tror jag när det gäller våtmarksytan.

Perfekt lutning för leksugen fisk.
Perfekt lutning för leksugen fisk.Foto: Privat

Till skillnad mot andra projekt inom ”Ölandsvatten” finns det befintlig gädda på plats och därför ser Tobias Berger redan nu fram emot det som komma kan, han hyser hopp.

– Vi kommer ju följa upp det här noggrant kommande år, vi vet att det redan finns fisk. Vi har gjort åtgärder på andra platser där det inte finns någon gädda och det har inte kommit någon fisk.

– Här går det upp kanske omkring ett hundratal gäddor och leker i kanalen. Så nu när vi kommer få upp fisk i träsket så tror vi att vi kommer att få ett svar som innebär att vi får mycket bättre rekrytering. Alltså yngelproduktion och yngel som kan simma ut och i takt göra att det här beståndet kommer att kunna växa och bli större och större.

Spända på resultatet?

– Ja, det är vi ju absolut, verkligen. Spända och förväntansfulla. Det ska bli kul att se, det är väldigt stora förhoppningar på att det här kan vara en väldigt viktig pusselbit för att få fart på gäddorna här lokalt.

När Ölandsbladet besöker arbetet ansluter även Marcus Arnesson, biolog på länsstyrelsen, samt Stefan Ottosson, vd på Petgärde Gård AB.

– Vi tycker det här är jättekul. Det ligger i linje med vad vi vill skapa och förvalta och det ligger också i linje med vad länsstyrelsen vill. Vi har ju köpt mark som är ett naturreservat har skötselsansvaret enligt skötselplanen från länsstyrelsen, säger den sistnämnde.

Än mer sten på gång.
Än mer sten på gång.Foto: Michael Ståhl

Marcus Arnesson berättar att Petgärde Träsk varit naturreservat sedan 1970-talet och en ”gammal, känd fågellokal” som dock varit på dekis.

Annons

– Det växte igen mycket under flera år.

2019 påbörjades ett röjningsarbete som i dag lett till att träsket börjar återfå sin forna glans.

– Ja, och de tre, fyra sista åren har Petgärde Träsk blivit ett populärt besöksmål igen och det här är ett led i det arbetet, vi (länsstyrelsen) tycker att det här är jättebra, säger Marcus Arnesson och vill helst inte ha något dämme alls.

– Men om det ska vara kvar ska fisk kunna gå förbi. Vi eftersträvar naturliga och fungerande ekosystem och det här är ett jättebra steg mot det.

Lona-projektet Ölandsvatten 2.0 medfinansieras av Birdlife Sverige, Ölands Vattenråd, RWE:s miljöfond, Ölands Ornitologiska Förening och Ölands Sportfiskeklubb.

Michael StåhlSkicka e-post
Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons