GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Det här är de vanligaste fåglarna i våra trädgårdar

Den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar inpå knuten” är nu slut. Alla rapporter har inte kommit in ännu men allt pekar på att talgoxen återtar förstaplatsen. I år finns också många ”bubblare” på listan.
Öland • Publicerad 2 februari 2021
Talgoxen har återtagit förstaplatsen som den vanligaste fågeln vid fågelborden i länet.
Talgoxen har återtagit förstaplatsen som den vanligaste fågeln vid fågelborden i länet.Foto: Staffan Lindbom

Årets upplaga av den stora fågelräkningen ”Vinterfåglar inpå knuten” är nu slut, men ännu återstår för många att sända in sina rapporter. Redan innan alla rapporter samlats in kan Birdlife Sverige, som arrangerar evenemanget, konstatera att deltagandet har varit gott.

– Som det ser ut nu kommer vi att hamna på drygt 20 000 rapporter totalt. Detta kan vi nog tacka vintervädret för. De erfarenheter vi gjort under de 16 år som räkningen pågått har bland annat visat att rejält vinterväder lockar många fåglar till matningarna och även stimulerar rapporterandet, säger Anders Wirdheim, från Birdlife Sverige i ett pressmeddelande.

Hur har det gått då? Jo i Kalmar län har talgoxen återtagit förstaplatsen.

– När drygt 80 procent av årets rapporter kommit in, kan vi konstatera att talgoxen återtagit platsen som den talrikaste fågeln vid fågelmatningarna i Kalmar län. Den följs av blåmesen och pilfinken som även de brukar höra till de allra vanligaste besökarna, säger han.

Men bakom denna trio återfinns två så kallade ”bubblare”, det vill säga arter som inte har varit så talrika tidigare, i alla fall inte under senare år. Det är gulsparven och koltrasten. Koltrasten når ett av de högsta antalen som registrerats sedan denna räkning startades 2006, medan gulsparven kan sägas ha kommit tillbaka efter flera år av minskning.

– Nu vet vi inte om årets förhållandevis höga antal gulsparvar är en tillfällighet eller om den är bestående. Denna art, som förr var en karaktärsfågel i det småbrutna jordbrukslandskapet, har gått markant tillbaka på senare tid. Orsaken är okänd, men det finns misstankar om att den missgynnas av stordrift inom jordbruket.

I koltrastens fall är det förmodligen den ovanligt milda hösten och tidiga vintern som fått fler än vanligt att stanna i Sverige i stället för att flytta till Västeuropa.

– Tittar vi lite längre ner i listan, kan det konstateras att både bofinken och rödhaken noteras i förhållandevis höga antal denna vinter. Rödhaken är faktiskt rapporterad från 60 procent av fågelmatningarna i Kalmar län, vilket är en betydligt högre andel än tidigare år. Både rödhake och bofink har ökat i antal vintertid under senare år, med stor sannolikhet som en följd av klimatförändringarna.

När det gäller topplistan på Öland är det noterbart gråsparvens starka ställning och då framför allt på södra Öland.

– Det är en art som vi har varit bekymrade över under lång tid. Den har minskat kraftigt men de senaste åren har vi sett ett trendbrott och inte sällan på landsbyggd. Det är inte oväntat att det är så gott om gråsparv på södra Öland, där är jordbruket inte lika hårt exploaterat som på andra platser. Det tror jag spelar in i sammanhanget.

Gråsparven är en av få fågelarter som är helt beroende av människan och gärna häckar omkring oss och då gärna i täta buskage.

Fakta

Topplista Öland

1. Pilfink 2166

2. Talgoxe 1435

3. Gråsparv 1317

4. Blåmes 1087

5. Koltrast 965

6. Gulsparv 962

7. Kaja 634

8. Domherre 429

9. Grönfink 370

10. Skata 312

Fakta

Topplista Sverige (som den såg ut kl. 10:30 2/2)

1. Talgoxe

2. Blåmes

3. Pilfink

4. Koltrast

5. Gulsparv

6. Domherre

7. Skata

8. Grönfink

9. Kaja

10. Gråsparv

Alexander JensenSkicka e-post
Så här jobbar med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.