Dels 2 - Lammet & Grisen: Så här gick det till – på ett ungefär
Del 2 – Jans version
Jag ringde farbror Jan och berättade som det var, att jag ville sammanställa Lammet & Grisens historia och ville få höra hans version. ”Jaså, tror du att jag ska dö snart!” svarade Jan, som ju var lite känd för att vilja chockera i samtal. Jag vill minnas att jag replikerade ungefär ”Nja, det vet jag inte, men du kan ju gå och bli senil när som helst!”.
Jan skrattade. Jag hade ju genom åren lärt mig att farbror Jan gillade mothugg. Det gav respekt på något vis. Han såg varje dialog som en intellektuell duell, uppfattade jag det som. Och den som ”vann” var smartast. Ni som kände Jan kommer ju ihåg att han förutom konstnärsskapet periodvis också jobbade på sin egen relativitetsteori, som dessutom var rätt - Einstein hade ju fel, enligt Jan. Så nog var Jan intelligent.
Lammets Historia
Jan Richerts version, intervjuad av Mattias Richert 2010-07-05
Jan Richert bodde i närheten av Pollenca på nordvästra Mallorca i början av 60-talet på gården Pedruxella Grande, med bl a en jättestor olivodling. Efter 5-6 år hävdes köpet. Allt var inte betalt. Man hade inte gått till Notarie enligt gällande regelverk. Jan hade inte betalat någon skatt vid köpet, osv.
Jan hade en period försörjt sig på att smuggla aktier åt rika skattesmitare i Europa. Själva aktiebrevet var på den tiden en värdehandling som alltså smugglades över gränser för att undvika förmögenhetsskatt, mm. Men nu började dessa intjänade pengar ta slut. Jan bjöd ner tidningen Allers, vilket gav en spännande artikelserie om Jan liv på Mallorca med två fruar (ja, en av dem var exfru) och en massa barn.
Startade Jan Mallorcas första grisfester? Nja, på gården serverade de mest lamm och get! Björn Mannerström, som var reseguide (på Ving?) anordnade charterarrangemang. Transport med buss, åsneridning & vagnar. Pris 500 pesetas. Max 25 pers per fest.
Nu till Öland. Året var 1969 och Calle Horn skulle köpa Horns Kungsgård av Bengan.
Men gården hade dålig lönsamhet och Calle behövde något att leva på, berättar Jan.
Lammet & Grisen var aldrig tänkt att vara ”restaurang”. Man skulle sitta i gräset, under tak, på väg till Klosterholmen vid Hornsjön.
Idén med krogen var absolut Bengts, fastställer Jan!
Grannmarken hade köpts av Hägnestrands. Horn var ju naturskyddat så där fick man inte bygga. Jan var själv hemkommen till Sverige, och konsulterades av Bengt.
Jan kom på själva byggidén med spansk hacienda. Förebilderna fanns på Mallorca. Bygga billigt och snabbt var fokus. Processen från prat till verkligt bygge gick på nolltid.
Det gjordes inte ens en ritning!
Sörman fixade väg med grus. Han backade in och grusade sig fram på den mjuka marken.
Polsten från Böda utgjorde grund. Väggarna murades med ytong. Man lade tegelgolv i hela matsalen. Calle Horn fyllde inför andra året på med betong på golvet och la taket, enligt Jan. Det som idag är bar och bufféutrymme utgjorde från början kök.
Det regnade inte på hela första sommaren. De orangea markiserna som sattes upp var bara solskydd!
Byggtiden blev en månad! Ja, det var ju egentligen bara fyra väggar.
Bygglov behövdes inte enligt Ragnar Andersson (vars söner sålde polstenenen från Böda), berättar Jan. Stadsarkitekt Borgsén ansåg att byggstilen inte passade. Men kommunen var egentligen positiva till bygget och ville ge bygglov till svartbygget. Men det gick inte för naturskyddet enligt Länsstyrelsen.
Calle Horn bidrog med allmänna synpunkter under krogens byggnation och uppstart.
Jan drev bara krogen sommaren 1969. Pris första sommaren var bara 15 kronor, inklusive öl! Men många smet in. Källarmästaren snodde pengarna.
Folk vallfärdade. Det på den tiden rikskända paret Bosse Högberg (Europamästare i boxning) och Anita Lindblom (med låten ”Sånt är livet”) besökte Lammet & Grisen, och bilder från Ölandsbesöket spred sig i Sverige. Det var kö in – folk stod ända ut till infarten! Jan fick aldrig sova. Han drömde om köer. Hela sommaren var enormt slitsam mentalt.
Jan drog iväg till Spanien med sambo Ingela efter sommaren. De köpte bil för att dra till Afrika, men stannade i spanska Tarifa, väster om Gibraltar.
Det blev en rejäl ekonomisk smäll för Bengt. Han hade skulder för kött till KLS, och för övrig mat till Eklövs (numera Ica Löttorpshallen).
Bengt skulle enligt upplägget mellan bröderna få ”pengarna som blev över”. Uträkningen var mycket enkel: Sommarens kontanter in - minus sommarens kontanter ut, det skulle bli Bengts överskott. Men det blev galet då KLS hade börjat med kredit, för då kom ju räkningarna i efterhand och hela kontantuträkningen blev missvisande, förklarar Jan.
Jans uppdrag var att visa att krogen gick att driva med vinst, eftersom fåraveln på gården inte lönade sig. Det gick väl ”så där” med det uppdraget, konstaterar Jan.
Mattias Richert
