Böndernas vattentunnor en viktig resurs vid bränder

– Det här är som ett avstamp inför kommande sommar och vi känner oss väl förberedda inför den, vi tror inte att det blir en likadan sommar till men vi förbereder oss för det, säger Fredrik Nygren, krisberedskapshandläggare på länsstyrelsen.

Samverkan mellan många olika resurser är det som gör krisberedskapen stark och den har varit bra innan men skruvas upp och vässas nu ännu mer, med föregående sommar i backspegeln och den kommande på väg.

Räddningstjänst, Region Kalmar län, länsstyrelsen, Maskinring Småland, Skogsstyrelsen, LRF och flera andra aktörer arbetar ständigt med samverkan och när det kommer till krisberedskap är det särskilt värdefullt. Skogsstyrelsens regionala skadegrupp arbetar bland annat med skogsbränder.

– Vi inventerar vad skogsbruket kan hjälpa till med vid skogsbränder och vi har väldigt bra kartmaterial över vägar, bärighet och var man kan få tag i vatten, till exempel, säger Ove Arnesson från Skogsstyrelsen.

Räddningstjänsten och Maskinring Småland ser bland annat till att samarbetet med bönderna fungerar bra. Deras beredskap med vattentunnor vid bränder är väldigt värdelfull.

– Bönderna och deras vattentunnor är en jätteviktig resurs, säger Karl-Johan Dahlén, räddningschef i Kalmar.

Per-Åke Nilsson är verksamhetschef för Maskinring Småland och representerar landsbygdens resurser.

– Vi är en länk mellan räddningstjänsten och bönderna i händelse av brand och ser då till exempel till att kommunikationen fungerar mellan dem, förklarar han.

Det finns också mycket resurser i form av olika maskiner som kan vara till nytta, inom Maskinring Småland.

Samtliga i krisberedskapen satsar på att förstärka det de gjorde förra året, för det fungerade ändå bra tycker de. Framförhållning och förebyggande arbete ger de bästa förutsättningarna.

– Bemanningsläget skruvas upp på många håll och även modultillgängligheten bland annat i fråga om räddningstjänstens resurser, det blir ännu lättare att låna resurser av varandra, säger Ana Norlén, beredskapsdirektör vid Kalmar länsstyrelse.

När det gäller bemanning handlar det i huvudsak om att ha bättre koll på personal och veta vilka man kan nå och när för att snabbt få in extraresurser vid behov.

De tar också in hjälp från Försvarsmakten och frivilligorganisationer, bland annat Frivilliga Flygkåren som dagligen flög och hade skogsbrandsbevakning förra året.

– Försvarsmakten och frivilligorganisationerna är viktiga aktörer i beredskapsarbetet, säger Ana.

Hon tycker också att det allmänt blivit ett annat förhållningssätt till beredskap av olika slag.

– Folk bryr sig mer på både hög nivå och individnivå, säger hon.