Annons
Nyheter

Virus oroar grisproducenter – ”gränsskyddet är raserat”

Nyheter • Publicerad 12 juli 2007

ÖLAND

Salmonella, scrapie, galna-kosjukan (BSE), fågelviruset (SARS) och så nu grisviruset – PRRS. Det verkar inte vara någon ände på djurrelaterade sjukdomar som nu drabbar oss. Och länsveterinär Leif Dahlgren säger sig vänta på värre saker än så framöver...

Annons

På Öland, som är ett grisproducent-centrum i länet, är oron dock stor för det senaste larmet. Ulf Sturesson, Stora Frö, är en av Ölands större grisproducenter. Och han följer naturligtvis den senaste utvecklingen på grisvirus-fronten med stort intresse.

– Just nu känner jag bara till tre gårdar där smittan konstaterats. Samtliga gårdar finns i Skåne. Men självklart är jag orolig för att den ska spridas uppåt landet. Det inte så långt till Skåne. Och med alla djurtransporter som far kors och tvärs så...

Vad är då PRRS? Och varför denna oro?

– PRRS-viruset kan medföra olika grader av sjukdom hos grisar. Sjukdomen kan vara väldigt diffus och svårupptäckt, men när den bryter ut kan det röra sig om hela skalan från sämre allmäntillstånd hos djuren, fertilitetsproblem och kastningar hos suggorna. I slutänden kan sjukdomen också döda grisen, förklarar Jan Danielsson på Jordbruksverket.

Smittar viruset även människan?

– Nej, det gör det inte. Men för grisproducenterna kan det innebära stora ekonomiska avbräck.

ENORMA FÖRLUSTER

Länsveterinär Leif Dahlgren, talar i större termer än ”ekonomiskt avbräck”.

– Sjukdomen kan mycket väl bli en ekonomisk katastrof för svensk grisproduktion och då givetvis även här i länet och på Öland.

Leif Dahlgren har dock inte stött på sjukdomen i länet – ”än så länge är vi befriade”, men är alltså även han mycket orolig över utvecklingen.

Annons

– Nu är det bara två länder i Europa som är PRRS-fria – Norge och Finland. När smittan väl kommit in i ett land så verkar det vara hart när omöjligt att bli av med den igen.

Leif Dahlgren har också en relativt god bild av hur hårt sjukdomen kan drabba smågrisproducenterna.

– När sjukdomen finns på gården kan man räkna med en förlust på uppemot 3000 kronor per sugga och år. En normal gård har 200 till 300 suggor. Det är bara att multiplicera, så förstår man vad det rör sig om. För svensk grisproduktion kan det rörs sig om förluster på 200 miljoner kronor årligen. När smittan väl är etablerad i landet så faller en tredjedel av grisproduktionen bort.

SLARVIG RENGÖRING

Hur kom då smittan hit? Här kan konspirationsteorierna flöda. Ett klart objekt för misstankar om allt elände som drabbat Sverige är EU. Och konspirationsteoretikerna kan få, åtminstone ett visst medhåll, får sakkunniga bedömare.

– En ökad rörlighet ger rent generellt större risker för smittspridning. Men även om vi inte hade varit medlemmar i EU hade vi som liten nation nog inte kunnat motstå ”trycket” utifrån. Men vi hade strängare regler förut, säger exempelvis Anna Olsson, informationsansvarig på Jordbruksverket.

Det aktuella grisviruset har förmodligen kommit från Danmark eller Tyskland. Länsveterinär Dahlgren vågar inte gissa men att just de nämnda länderna är starkt misstänkta håller även han för troligt.

– I Danmark är viruset mycket vanligt och finns i 60–70 procent av grisbesättningarna. Och det blev ett himla liv på både lantbrukare och jounalistkår, åtminstone ner i Skåne, när danska grisbilar började frakta grisar till Bornholm via Skåne när vi gick med i EU.

Smittan sprids nämligen mycket lätt just via transporter. Och när Sverige gick med i EU ställdes fick Sverige som ett särskilt villkor tätt att ställa krav på att grisar som importerades till landet skulle vara fria från PRRS-virus.

– Men om transportbilarna är slarvigt rengjorda, så hjälper inte det...

Annons

DÖDLIG MASK NÄSTA

Leif Dahlgren vill dock inte framhäva Sverige som ett land fritt från allehanda sjukdomar före EU-inträdet.

– Nej, vi hade mängder med exempelvis salmonella-fall på 1970- och 1980-talen. Men det skrevs inte så mycket om det. Möjligen var det inte så intressant för journalisterna då.

Han medger dock att läget knappast förbättrats efter EU-inträdet.

– Tidigare hade vi ett betydligt bättre gränsskydd. Ett raserat gränsskydd medför fler sjukdomar.

Så vad väntar du på härnäst?

– Det är inte en frågeställning där jag ska använda ordet ”om” utan det gäller ”när”. Jag väntar på det första fallet av dvärgbandmask. Och det är minsann inte roligt. PRRS är – för människans del – inte så mycket att orda om. Det berör mest lantbrukarnas plånböcker. Men dvärgbandmask är en direkt dödlig sjukdom.

Dvärgbandmasken sprids via hundars, katters och rävars avföring. Äggen är omöjliga att se.

– Så när du går där i blåbärsskogen så skulle jag inte råda dig att plocka några bär när vi fått in den lille gynnaren i landet. Och risken är överhängande, bland annat beroende på den enorma hundsmuggling vi har in i landet. För oss svenskar som är vana vid allemansrätten och att kunna röra sig fritt i skog och mark för att plocka bär och svamp blir det en kulturchock utan like.

Hur var det nu? EU har medfört att vi ”raserat gränsskyddet”. Det är bara att hoppas att fördelarna övervägar exempelvis en dvärgbandmaskattack, eller en släng av PRRS...

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons