Vi låter våra 14-åringar supa sig fulla hemma

MÖRBYLÅNGA KOMMUN

197 åttondeklassare i Mörbylånga kommun medverkade i den tredje drogvaneundersökningen. Mer än varannan medgav att de druckit alkohol någon gång under det senaste halvåret.

– Många tror att Öland är en skyddad värld, men problemet med droger är störst på landsbygden, berättar socialsekreteraren Viktoria Dimond.

En motsvarande undersökning för två år sedan, avslöjade att kommunens åttor toppade ”fyllestatistiken” i hela länet. 72 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna sade sig då ha berusat sig någon gång under de senaste sex månaderna (motsvarande siffror för länet var 60 respektive 61 procent).

– Det var chockartade siffror. Många undrade om det verkligen kunde stämma eller om ungdomarna överdrivit när de svarat på enkäten, säger Göran Backrot, centerpartistisk ordförande i socialnämnden.

Men för ovanlighetens skull ljög inte statistiken. Det var verkliga siffror, intygar Viktoria Dimond, ansvarig för drogvaneundersökningen. Viktoria om någon borde veta, eftersom hon genom sitt arbete som socialsekreterare i Mörbylånga kommun ofta träffar på ungdomarna i det skick deras föräldrar helst vill slippa se dem, nämligen dyngraka på ren öländska.

– Vi som är ute på fältet vet hur det är. Det finns snarare en tendens att underdriva.

ÄNNU ÖVER SNITTET

Årets undersökning, som gjordes kring månadsskiftet januari–februari, visar glädjande nog en nedåtgående trend i såväl Mörbylånga kommun som länet i stort. Men trots det är siffrorna egentligen ingenting att glädjas över. Det är alarmerande siffror, anser Viktoria. Våra åttondeklassare super fortfarande mer än de flesta av sina jämnåriga i övriga delen av länet (ungefär 5 procent över länssnittet).

Även om drickandet minskat visar det sig ändå att 52 procent av pojkarna och 58 procent av flickorna berusat sig någon gång under det senaste halvåret.

– Att mer än varannan 14-åring dricker alkohol är väldigt allvarligt, tycker Göran Backrot.

I motsats till vad de flesta tror är problemet med droger bland ungdomarna störst på landsbygden. Och Öland är Öland. Det finns inte så mycket att göra (annat än att festa, reds anm) och bussförbindelserna är dåliga, påpekar Viktoria Dimond.

– Bor man i Gårdby så bor man i Gårdby. Det är inte så lätt att ta sig någon annanstans.

Dessutom råder det en ”spritkultur” med liberala (läs oansvariga) föräldrar, anser Viktoria. En tredjedel(!) dricker med föräldrarnas vetskap, nästan var femte (19 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna) säger sig ha tillåtelse och mer än var tionde får alkoholen från pappa eller mamma (17 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna), vilket Viktoria naturligtvis tycker är mest allvarligt.

– Man får under inga omständigheter ge sina barn alkohol om de är yngre än 20 år. Kommer det fram i ett polisförhör kan föräldrarna åtalas för langning.

DET SKER I HEMMET

Tillgången till alkohol i hemmen har ökat sedan införselreglerna från utlandet blev generösare. 4 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna erkänner att de tar alkohol hemma utan föräldrarnas vetskap.

– Nästan alla har sprit hemma, men få låser in den trots att det är deras ansvar. Ofta har föräldrarna så stora förråd hemma (inte minst med öl man handlat utomlands) att de inte ens märker att det försvinner, säger Viktoria, och berättar att hon träffat på ungdomar som haft hela flak med tyskköpt öl.

Alkoholdebuten sker redan vid 13–14 års ålder (snitt 13,4) och anmärkningsvärt nog inom hemmets väggar. En tredjedel av pojkarna och nästan varannan flicka dricker nämligen främst på privata fester. Man får helt enkelt inte lämna ungdomar i den här åldern utan tillsyn i sådana här sammanhang, anser Viktoria.

– Det har hänt så mycket på privata fester. Skadegörelse, misshandel och sexuella övergrepp. Även om lilla skötsamma Lisa bara tänker ha en stillsam kväll framför videon med några kompisar, sprider sig ryktet snabbt att det är ”ff” (föräldrafritt).

Så kallade välartade ungdomar är för övrigt inget undantag. Ofta är det klassens mindre ”hippa” som tar till droger för att hävda sig och bli en i gänget. Och att idrottsligt aktiva gärna super hårt tillsammans är väl känt inom föreningslivet, även om det talas tyst om den saken offentligt. Det blir något för kommande drogvaneundersökningar att lyfta fram i ljuset.

INTE BARA ALKOHOL

Årets undersökning, liksom de föregående, visade också att alkoholen inte är enda problemet. Var femte åttondeklassare svarade att de kände till någon som kunde skaffa narkotika åt dem.

Men ännu så länge är det inte rumsrent bland ungdomarna att knarka. Endast några få procent tycker det är okej (även om nästan en fjärdedel anser att det är upp till var och en). Viktoria Dimond fruktar dock att det bara är en tidsfråga tills den inställningen ändras.

– Inom en tioårsperiod kan det blivit accepterat att hascha.

Alkohol har dock uppenbarligen redan blivit en del av vardagen. Mer än var tionde anser det vara naturligt att berusa sig och tre av fyra tycker det är var och ens ensak. Även unga rökare bör få dra sina bloss om de vill, anser ungdomarna, men säger sig samtidigt ha en lika låg acceptans för rökning som för narkotika.

– Det är märkligt att alkohol tycks vara mer accepterat bland ungdomarna än rökning, tycker Viktoria.

Rökning är inte alls lika utbrett. 97 procent av pojkarna angav att de inte röker, medan motsvarande siffra för flickor är 79 procent. Föga överraskande är snusning däremot vanligare bland gossarna. 89 procent angav dock att de inte var snusare. Bland flickorna var det bara 3 procent som snusade, och då bara vid enstaka tillfällen.