Vad hände med Mörbylångas nya styre?

MÖRBYLÅNGA

Hur har det gått med Mörbylånga kommuns omorganisation? Har politikerna lärt sig de nya turerna eller är man fortfarande vilsna inför allt det nya?

Inför det senaste valet gjordes en stor affär av att Mörbylånga kommun skulle stöpa om hela organisationen, såväl den politiska som på tjänstemannasidan. Bland mycket annat skulle de gamla invanda nämnderna – tekniska-, miljö- och bygg- skolnämnden med flera – skulle skrotas och ersättas av (fyra stycken) mindre utskott.

Politiker och tjänstemän gick på kurser och föredragningar där det utlovades att kommunen efter denna omdaning skulle få en bättre styrning, tydligare chefskap och effektivare besluts- och verkställighets hantering.

Att den utökade kommunstyrelsen (15 ledamöter) skulle få en väsentligt utökad maktställning nämndes också i förbifarten.

FÄRG PÅ TRAKTORN

Hur är då läget nu ett år senare? Har organisationen ”satt sig”?

Nja, fortfarande märks en viss vilsenhet och kommunstyrelsens ärendelista har svällt till oanad storlek. Små ”skitärenden” som tidigare snabbt och fermt expedierades av respektive facknämnd eller via aktuell nämnds delegeringsdirektiv, har plötsligt blivit punkter på ks dagordningslista.

Exempel på sådana punkter kan man lätt hitta på den senaste ärendelistan. Där ska ks-ledamöterna bland annat begrunda och ta ställning till diverse förhandsbesked, bygglov och ansökan om dispenser för strandskydd.

– Det är inte ks uppgift att besluta om vilken färg det ska vara på traktorn, säger också ks ordförande, Kent Ingvarsson (M), i det sammanhanget.

Han lovar dock en snabb förändring när det gäller dessa mer lättviktiga ärenden

– Vi har arbetat fram en ny delegationsordning som ska få bukt med det här problemet.

VELANDE

Problemet med kommunstyrelsens plötsligt ökande arbetsbörda, har annars fått kommuner att återgå till det gamla systemet med facknämnder.

– Ett sådant exempel är Nykvarn där man inte riktigt fick ordning på kommunstyrelsens arbetssätt, berättar Anna Lindström på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Andra kommuner har velat lite hit och dit i sitt letande efter den optimala organisationen. Ett sådant exempel är Vansbro, som med liv och lust gick in för att skrota nämnder och slimma den kommunala apparaten. Efter ett tag ansåg de styrande att man hamnat snett och gick tillbaka till det gamla – för att återigen pröva utskottsmodellen och en förstärkt kommunstyrelse.

– Generellt är det annars mindre kommuner som vill pröva på denna modell för kommunal styrning, påpekar Bo Larsson på SKL.

– Större kommuner har har givetvis större områden att verka över. Så där är det inte lika lätt att ta till sig sådana här modeller som exempelvis Mörbylånga nu prövar.

M-CHEF

Men för att återgå till grundfrågan: hur fungerar det i Mörbylånga efter ”revolutionen”?

– Vi har misslyckats, skrattar (!) Kent Ingvarsson.

– Nej, skämt åsido, men vi är medvetna om att vi måste klara upp det här med rågången mellan kommunstyrelse och alla de verksamheter som kommunen står för.

• Hur?

– Kommunstyrelsen ska stå för ledning och styrning av verksamheterna och inte rota i detaljer. Det har varit för mycket sådant.

Vi antydde här ovan att omorganisationen inte enbart är en poltiks sådan. Självklart har även tjänstemannasidan påverkats. Ett tydligt exempel är inrättandet av en så kallad M-chef (”mjuka sektorn”).

M-chefen, Ann Willsund, har ett med mörbylångianska mått mätt enormt stort fögderi att basa över – skola plus social, eller cirka 80 procent av kommunens budget.

– Det kanske blev lite väl mycket. Vi håller på att granska och utvärdera hur vi ska gå vidare.

– Men vi saknar uppenbart en socialchef som håller ihop den sociala biten.