Urvattnade vallöften på södra Öland

ÖLAND

Ett gemensamt vallöfte för i stort sett samtliga partier inför valet 2010 var att se till att vattenförsörjningen i Mörbylånga kommun skulle se likadan ut i hela kommunen – det vill säga även i den södra kommundelen. Och hur uppfylldes löftena?

Gång efter annan kommer fullt berättigade påpekanden från de sydöstra kommundelarna om att man väntat länge nog på kommunalt VA. År och decennier har förlupit men fortfarande väntar både djur och människor på åtminstone kommunal vattenförsörjning.VA-problemen berör cirka 1 000 kommunmedborgare (inräknat Gårdby med omnejd) samt givetvis mängder med sommarboenden i byarna på den sydöstra delen.

Men problemen, särskilt inte vattenförsörjningen, är inte specifikt kopplat till enbart människor.

En stor del av det öländska näringslivet är kopplat till jordbruk – cirka 10 procent av kommunens förvärvsarbetande sysslar just med agrara näringar. Lantbruk kräver mängder med rent vatten. Är jordbruksföretaget dessutom inriktat på mjölkproduktion, vilket många öländska företag är, kan vattenproblemen bli akuta.

– Självklart är vattenbristen till men för lantbruket. Vi är tvungna att ha vatten av mycket hög kvalitet, säger också LRF:s kommunordförande, Roger Gustafsson.

Roger Gustafsson, som bor i Gräsgård, hör till de mer lyckligt lottade. Där harman faktiskt kommunalt vatten. Kollegan i Sandby, Henrik Alvarmo, får däremot lita till egna borror.

– Mitt företag (med 300 mjölkkor och åtta anställda) gör av med cirka 35 kubikmeter om dygnet. Det kan ha sina sidor att skaka fram den mängden.

– Särskilt i juli-augusti kan det bli tufft.

Henrik Alvarmo, som för övrigt är C-märkt lekmannarevisor i kommunen, är hyfsat insatt i hur kommunens ”vattenpolitik” har fungerat (eller snarare inte fungerat) genom åren.

– Investeringsvolymen ligger på cirka 30 miljoner om året. Och det kommer man inte långt med när det hela tiden poppar upp nya objekt som slinker före VA-utbyggnaden.

Han har dock en idé om hur man ska gå till väga.

– Vi ser till att dra vattenledningar längs huvudvägarna och knyter ihop alla källor. Och så lägger vi ut avlopps-biten på entreprenad.

Märkligt nog är det Alvarmos idé om utbyggnaden av vattennätet som just nu är mest populär i kommunhuset.

– Att investera i ett komplett VA-nät för hela kommunen skulle gå löst på 335 miljoner kronor. Det finns inte på kartan, säger Kent Ingvarsson (M), kommunalråd i en kommun där man redan sitter i skuld med en halv miljard.

Så hur ser förslag till en lösning ut?

– Vi har börjat titta på att enbart dra vattenledningar och strunta i A:et (det vill säga avlopp, red.),

Kent Ingvarsson är annars fullt medveten om löften som givits under den värsta valkampshetsen.

– Alla partier lovade att ta itu med problemet sydöstra Öland. Och jag undantar inte oss.

Ni lovade...

– Nja, vi strävade efter att få till stånd en VA-utbyggnad.

”Sträva efter” är nu inte riktigt samma sak som att lova på heder och samvete. Men den goda viljan fans i alla fall. Och det gjorde den även valrörelsen dessförinnan...

SPRÄCKT BUDGET

Hur ser då läget ut just nu på vattenfronten?

Studerar man området ”teknisk verksamhet” lite närmare, ser man att den kolumn som behandlar innevarande år ser tämligen tom ut. Det vill säga förutom investeringar när det gäller Guldfågelns utbyggnad och en VA-utbyggnad i Kåtorp.

Exemplet Guldfågeln (total investering 59 miljoner kronor) är just en sådan plötsligt uppdykande ”detalj” som skjuter andra, nödvändiga satsningar framför sig.

Det blir helt enkelt inga pengar över till andra objekt.

– Jo, så är det, medger Kent Ingvarsson.

– Akuta frågor som barn- och äldreomsorg har spräckt budgeten.

De vita fläckarna på VA-kartan – Hulterstad-Mellbytorp, Mellbytorp-Segerstad, Seby-Enetri – kommer enligt planen att fortfarande vara vita fläckar i flera år till. En möjlig startpunkt för att koppla ihop de VA-lösa områdena ligger runt 2015- 2016.

VERKLIGHETEN

Kent Ingvarsson hoppas att man ska kunna skaka fram pengar till åtminstone vattenförsörjning av de torra byarna.

– En tanke är att samordna investeringarna av vattenledningar när vi drar igång cykelledsprojektet ’Från fyr till fyr’.

– Avloppsfrågan kan lösas med minreningsverk. Det finns smartare lösningar än att tänka storskaligt.

Kent Ingvarsson vill också gärna framhålla att den enskilde fastighetsägaren numera kan få ROT-avdrag när man drar in ledningar till den egna tomten från anknytningspunkterna för vatten eller avlopp.

– Den möjligheten fans inte förut, men den finns nu.

Det förutsätter förstås att det finns en anknytningspunkt i närheten. Och att de politiska strävandena realiseras i verkligheten...