Tio miste livet i minsprängningen 70 år sedan katastrofen utanför Gräsgård

GRÄSGÅRD

Med kalla fingrar slet besättningen i novemberdiset med att först säkra och sedan lyfta ombord minan man just fångat i vattnet utanför Gräsgård.

Just då gjorde fänrik Radner den fruktansvärda upptäckten:

– Oj, jag tror visst att vi fått hela minbandet med oss...

Längre han fänriken inte. Sedan exploderade båten och tio människor miste livet.

Besättningen på fisketrålaren som gjorts om till en så kallad ”silljagare” hade inte uppmärksammat en andra mina och förödelsen blev total.

På tisdag är det exakt 70 år sedan den tragiska minsprängningen utanför Gräsgårds hamn.

– En händelse som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar, säger Morgan Backman från Vassmolösa som tillsammans med Carl-Axel Olsson från Ljungbyholm, kommit att engagera sig i den otäcka olyckan.

Carl-Axel Olsson var sju år och bodde i Alby på östra Öland när trålaren ”Libanon” från Öckerö sprängdes i bitar. En pojkes trevande försök att lära sig läsa ledde till att denne klippte ut tidningsartiklar om spännande händelser och det fanns det gott om mitt under brinnande krig.

URKLIPPSPÄRM

Närmare 60 år senare återfann Carl-Axel sina gamla tidningsurklipp i en plastpåse och klistrade in dem i en urklippspärm.

Lika historieintresserade Morgan från grannbyn fick låna klippboken och hans ögon fastnade genast på en artikel ur Kalmar läns tidning från 1941 om minsprängningen utanför Gräsgård.

– Jag läste och fascinerades. Jag visste ingenting om den här händelsen innan. Och extra intressant blev det när jag såg att en av de omkomna sjömännen Gustaf Harald Danielsson var från Karlsborg, Ljungbyholm. Han bodde bara en 200 meter från vårt hus, beskriver Morgan.

Det blev startskottet för ett kartläggningsarbete som i höst kulminerar med en minnessten vid Gräsgårds hamn 70 år efter sprängningen.

MINLINJE

Den svenska styrkan låg i november 1941 utanför Gräsgård och arbetade med att ta upp en minlinje som tidigare legat sex kilometer söderut, utanför Össby.

Flyttningen av minorna gjordes för att tyskarna skulle kunna bärga tre tyska fartyg som sprängts utanför Össby. En sprängning som är betydligt mer omskriven än den som skedde fyra månader senare utanför Gräsgård.

Men nu närmade sig vintern och minorna skulle tas upp för att inte driva iväg med isen.

SILLJAGARE

Trålaren Libanon hade byggts på Öckerö 1938, men inkallades under kriget som ”silljagare” under namnet Hjälpvedettbåt 282. Besättningen kom från hela södra Sverige.

Libanon bistod marinens M-båtar med sin lyftkran. M-båtarna och deras jollar draggade med en vajer vattnet, samt snärjde och oskadliggjorde minorna genom att sätta stålhuvar på de utskjutande ”hornen”.

Med hjälp av lyftkranen togs sedan minorna upp och förvarades på Libanon. Ett oerhört riskfyllt arbete skulle det visa sig.

Ingen hade upptäckt den andra minan som satt tätt intill den första. Inte förrän fänrik Radner spärrade upp ögonen. Och då var det för sent.

Samtidigt som den desarmerade minan lyftes ombord så slog den andra minan in i Libanons akterparti.

FRUKTANSVÄRD EXPLOSION

Vittnen på de andra båtarna vittnade om det fasansfulla:

”En rödgul eldsflamma slog upp ur båten och en fruktansvärd explosion hördes. En svart pelare av rök och eld sköt upp från den plats där båten befunnit sig. Av Libanon återstod bara träsplitter, klädtrasor och annan bråte som flöt omkring och mitt ibland allt flöt desarmerade minor från Libanons däck.”

Tio personer omkom i sprängningen — sju personer på Libanon och tre personer från minsveparen Bremön som gått ombord på trålaren för att bistå i minhanteringen.

– Offrens familjer fick telegram om att deras anhöriga hade stupat och det ska tydligen sedan i marienens regi kastat kransar i havet också, berättar Morgan.

Men först nu, 70 år senare, kommer en minnessten att resas i Gräsgård. Svenska försvaret bekostar stenen med inskriptionen: ”Till minne av de 10 män som offrade sina liv i fosterlandets tjänst vid minsprängningen utanför Gräsgård 22/11 1941”.