Suggor blir en kassakor

ÖLAND

Uppemot en halv miljon kronor i plånboken kan budgetförslagets ”suggpeng” innebära för grisuppfödaren Peter Wiström. Ett bidrag som ger vissa positiva vibbar inför framtiden men som trots allt inte täcker de nuvarande förlusterna på motsvarande en miljon per år.

– Det är extremt välbehövliga pengar och en signal från regeringen att de faktiskt förstått att läget är akut, säger Peter Wiström, grisbonde i Hagby utanför Gärdslösa. I den nya budgeten lägger regeringen 88,5 miljoner kronor av landsbygdsprogrammets pengar på att stötta smågrisproducenterna. Det blir 1 150 kronor per sugga enligt landsbygdsdepartementets beräkningar.

– Vi har omkring 380 suggor, så det skulle innebära omkring 400 000 kronor, säger Peter Wiström, som förstås är tacksam för tillskottet. Men snabbt klargör han hur kalkylen ser ut.

– Som det är nu så går vi back ungefär 3 000 varje dag, med räntor och amorteringar inräknat.

Detta innebär alltså en förlustaffär på ungefär en miljon under ett år.

”BÄSTA LÖSNINGEN”

Förhoppningen är att stödet ska börja betalas ut till nästa höst, om EU-kommisionen godkänner denna typ av ersättning.

– Jag måste säga att det är den bästa lösningen på problemet för oss grisproducenter just nu. Det bästa vore förstås om vi kunde tjäna pengar på att sälja grisar, men det går inte just nu, konstaterar Peter Wiström. som han ser det vore det dock lämpligt med ett investeringsstöd som gör det möjligt för grisbönder med gamla slitna stallar att fortsätta.

– De kan ju omöjligen lägga ut tio miljoner för att klara av kraven eftersom de aldrig kan räkna med att få igen de pengarna igen.

VISSA KRAV

För att få den så kallade suggpengen måste grisproducenterna uppfylla vissa villkor. Till exempel måste gården vara ansluten till det frivilliga salmonellaprogrammet, fodringen måste anpassas till suggans behov och de måste vaccineras mot rödsjuka, parovirusinfektion och spädgrisdiarré.

MAGNUS ANDERBERG