Skördefestseminarium: Hur göra folkfesten till folkrörelse?

KALMAR/ÖLAND

Hur bibehåller Ölands Skördefest kvaliteten? Hur kan folkfesten verkligen bli en folkrörelse? Hur kan Skördefesten hitta andra möjligheter och hur kan medlemsnätverket utvecklas? Det var några av huvudfrågorna på det idéseminarium som i onsdags hölls på handelshögskolan i Kalmar med skolans forskare Hans Wessbladh som moderator.

Seminariet inleddes med en lägesrapport av Ötab:s ordförande Rolf Edmark och Hans Karlsson, styrelseledamot i Skördefestens Vänner, vilka båda betonade att det bästa är att Skördefesten nu står på egna ben. Hans Wessbladh presenterade olika aspekter på vad Skördefesten kan ge Öland och avslöjade också att han tänker forska kring evenemanget och hur det påverkar livet på Öland.

ÅRETS LÖNSAMMASTE HELG

En av programpunkterna under den förra Skördefesten var Naturforum, ett evenemang som inte drog särskilt mycket folk, men som anses behöva några år för att etablera sig och kanske få en egen dag. I dagsläget klarar man dessutom inte av Naturforum på grund av personalbrist. Här presenterade Hans Karlsson sin vision.

– Naturforum kan säkert breddas genom samarbete med föreningar och organisationer och omfatta såväl botanik, ornitologi och entomologi. Och ”naturmupparna” av idag är inga långhåriga ungdomar med runda glasögon, nej de kör en SUV, har en tubkikare för 50 000 kronor och bär märkeskläder, sa Hans Karlsson med en glimt i ögat.

– Vem ska då göra det? Kanske kan Station Linné vara en sammanhållande kraft?

Vad seminarier beträffar var det flera som ansåg att de inte ska förläggas på fredagen eftersom det stör Skördefesten. Man påpekade också att de är dåligt besökta och har en smal publik. Curt Wirland, projektledare för Linné Öland, konstaterade att Skördefesten är den bästa kommersiella helgen på hela året, men menade att den borde utsträckas till en vecka.

– Det kanske inte kommer 250 000 människor en tisdag, men tio tusen är ju inte så dumt heller.

VON LINNÉ BÖR TONAS NED

På tal om Linné så tyckte radiomannen Gunnar Swärd att han borde hållas nere för att inte ta över. Gunnar ansåg vidare att Skördefesten ska ha något evenemang som ”sticker ut” så att media gör en bättre bevakning av den.

– Som det är idag är intresset ganska ljumt.

Han föreslog också att Skördefesten marknadsförs i utlandet, och fick genast svar på tal av ”skördefestmajorskan Anne Wilks:

– Det kostar en krona för översättning av varje ord, och vem ska betala?

– En satsad krona kanske ger tio tillbaka, replikerar Gunnar Swärd, och det fick Borgholms förra kommunalråd Lillebill Grähs att ta till orda:

– Satsar Skördefesten denna krona går ju de tio kronorna till andra, det vill säga aktörerna.

Tom Michel från högskolan i Blekinge, redovisade för åttonde året i rad besökssiffror från Skördefesten. Trots avsaknaden av vägverkets uppgifter om hur många blir som passerade bron uppskattas antalet till 280 000. Och de ”brände” rejält med pengar; omsättningen beräknas till 160 miljoner kronor. Omkring 40 procent av besökarna kommer från Öland och närområdet på fastlandet, 11,4 procent från Jönköping, 10 procent från Stockholmsområdet, 9,7 procent från Växjö, 6,5 procent från Karlskrona och 5,7 procent från både Malmö och Göteborg.

– Och ju längre bortfrån de kommer, desto mer pengar spenderar de, sa Tom och berättade att den genomsnittlige besökaren gör av med 1 600 kronor.

Tom Michels undersökning visar också att 32 procent av besökarna stannar en dag, 33 procent två dagar, 24,5 procent tre dagar och 7,4 procent fyra dagar.

GÅR ÖVER ÅN EFTER VATTEN

Vad är det då som lockar dem hit? Jo, maten förstås, hela 33,5 procent. Vidare natur, 25 procent, Konstnatten 22 procent (en siffra som brukar vara betydligt högre, men som förklaras med det taskiga vädret ifjol), musik 2 procent och övrigt 14,6 procent. Och hela 97,8 procent av besökarna tänker komma tillbaka till nästa skördefest.

Ett smolk i bägaren var emellertid Skördesmycket som blev ett veritabelt fiasko. Bara 7 procent av de tillfrågade i undersökningen köpte smycket, och förklaringen från seminariedeltagarna var att det var tillverkat i Schweiz istället för lokalt på Öland och att designen inte var lyckad. Det har emellertid tagits beslut om ett nytt smycke och glaskonstnären Monica Backström har anmält intresse att hjälpa till med design och kontakter – i Kina! Att gå över ån efter vatten kan ju ha sina sidor, till exempel om besökarna undrar över var allt annat som säljs på Skördefesten kommer ifrån.